Tillämpningsdirektivet har inte genomförts korrekt– men vill kommissionen utmana den danska modellen?

I juli förra året fick 24 av EU:s 27 medlemsländer varsin formell underrättelse där Europeiska kommissionen ifrågasatte deras sätt att genomföra direktivet om tillämpningen av utstationeringsdirektivet (96/71). Ett av länderna vad Danmark. På en punkt skulle Danmark sannolikt fällas om kommissionen driver saken till EUdomstolen – men frågan är om den verkligen vill gå så långt, skriver Ruth Nielsen.

Tillämpningsdirektivet (2014/67) sätter ramar för de kontrollåtgärder som medlemsstaterna kan använda mot utländska tillhandahållare av tjänster som utstationerar arbetstagare till medlemsstaten. Kommissionen finner att några av de åtgärder som Danmark har vidtagit strider mot artiklarna 9 och 12 i direktivet.

Artikel 9 handlar om administrativa krav och kontrollåtgärder. Kommissionens kritik gäller reglerna om kontaktperson och uppdragsgivaransvar. En utländsk tillhandahållare av tjänster som utstationerar arbetskraft till Danmark ska enligt udstationeringsloven anmäla detta till Registret for Udenlandske Tjenesteydere (Rut).

I samband med det ska företaget lämna en rad upplysningar, bland annat om en kontaktperson bland de utstationerade arbetstagarna. I vissa riskbranscher (för närvarande bygg och anläggning, jordbruk, skogsbruk och fiske samt rengöring) är företagets uppdragsgivare (mottagaren av tjänsten) skyldig att underrätta Arbejdstilsynet om uppdragsgivaren inte inom tre dagar har fått dokumentation som styrker att det utländska företaget har gjort en korrekt anmälan till Rut.

 Kommissionen menar att dessa krav är för stränga. Den danska regeringen hävdar i sitt svar emellertid att de faller inom ramen för vad som är tillåtet enligt direktivets artikel 9.2, enligt vilken medlemsstaterna kan införa andra administrativa krav och kontrollåtgärder än de som räknas upp i artikel 9.1, förutsatt att de är motiverade och proportionella.

Enligt min bedömning har regeringen rätt på denna punkt.

Direktivets artikel 12 om underentreprenörsansvar (kedjeansvar) handlar om ansvar för den entreprenör som arbetsgivaren är direkt underentreprenör till. Artikel 12.2 ger medlemsstaterna möjlighet att införa kedjeansvar i alla entreprenörskedjor i samband med utstationering, och i bygg- och anläggningsbranschen är det obligatoriskt enligt artikel 1.2. Danmark har antagit en lag om Arbejdsmarkedets Fond for Udstationerede, som kan täcka arbetstagarnas lönefordringar och dit både danska arbetsgivare och utstationerande företag betalar avgifter. Lagen uppfyller helt klart inte direktivets krav och har två brister jämfört med detta. För det första ålägger den över huvud taget inte den entreprenör till vilken arbetsgivaren är direkt underentreprenör några förpliktelser. För det andra täcker fonden enbart lönefordringar som har slagits fast genom ”fagretlig” behandling, dvs. inom arbetsmarknadsparternas eget tvistelösningssystem. Det betyder att en utstationerad arbetstagare som inte omfattas av ett danskt kollektivavtal eller som är oorganiserad inte kan få hjälp av fonden.

Implementeringsudvalget, som består av företrädare för regeringen och arbetsmarknadens parter och som bereder Danmarks genomförande av arbetsrättsliga EU-direktiv, menade att kedjeansvar strider mot den danska arbetsmarknadsmodellen. Underentreprenörsansvar innebär att ett rättssubjekt (avtalspart) som inte är arbetsgivare åläggs ett ansvar för ett annat rättssubjekts (underleverantören/ arbetsgivaren) bristande betalning till sina anställda. Inom ramen för den traditionella danska modellen kan man dock enbart förplikta arbetsgivare genom kollektivavtal. Det är inte möjligt att ålägga ickearbetsgivare medansvar för underleverantörers bristande betalning.

I den formella underrättelsen kritiserar kommissionen lagen om Arbejdsmarkedets Fond for Udstationerede. Om den drar saken inför EU-domstolen kommer Danmark med stor sannolikhet att fällas, men det är inte säkert att kommissionen går vidare med detta. Det beror på en blandad politisk och juridisk bedömning. Förhållandet mellan den danska arbetsmarknadsmodellen och EU-rätten är ett politiskt känsligt ämne, så kanske låter kommissionen saken ligga.

Ruth Nielsen