Højesteret: Lagstiftarens sak dra slutsatser av Ole Andersenmålet

Det är lagstiftaren som bör avgöra i vilka fall personer som har rätt till ålderspension ska få avgångsvederlag om de blir uppsagda från arbetet. Det har Danmarks Højesteret slagit fast i två mål som kan ses som en uppföljning av EU-domstolens dom i Ole Andersenmålet (C-499/08, se EU & arbetsrätt nr 4/2010 s. 2).

Målen gällde 16 arbetstagare som hade fått sluta sina anställningar och som blivit nekade avgångsvederlag (fratrædelsesgodtgørelse) eftersom de hade nått den ålder då de kunde ta ut pension. Det följde nämligen av tidigare fast rättspraxis att rätten till avgångsvederlag föll bort enligt 2a § i lagen om tjänstemän (funktionærlov) när arbetstagaren var berättigad till ålderspension. I Ole Andersenmålet, som avgjordes 2011, menade EU-domstolen dock att det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78) hindrar en sådan regel, när tjänstemannen har för avsikt att tillfälligt avstå från ålderspension för att fortsätta sin yrkeskarriär.

Den danska lagregeln har inte ändrats efter EU-domstolens dom. Att offentliga arbetsgivare inte kan tillämpa den i sådana situationer som i Ole Andersenmålet står, enligt Højesteret, klart. Men två av de tvister som nu har avgjorts gällde den privata sektorn, och i vissa av de andra ifrågasatte arbetsgivarna att arbetstagarna hade för avsikt att fortsätta arbeta.

Och ur Ole Andersendomen kan man inte utläsa några tydliga riktlinjer för i vilka situationer en arbetstagare ska anses ha tillfälligt avstått från ålderspension för att fortsätta sin yrkes-karriär, en sådan avgränsning bör göras av lagstiftaren, menade Højesterets majoritet. Avgörandena i de aktuella målen måste därför bygga på en konkret bevismässig värdering. Højesterets majoritet fann då inte anledning att ändra underrätternas bedömningar. Sammanlagt åtta av arbetstagarna fick avgångsvederlag.

Däremot fick de inte något skadestånd enligt likabehandlingslagen (forskelsbehandlingsloven) för den kränkning de hade utsatts för. Så grov var den inte, enligt Højesteret.

Ruth Nielsen

Sag 96/2013 m.fl. och sag 186/2012, Højesterets domar den 17 januari 2014