Medlemsstaterna måste se till att arbetsrättsliga regler följs av leverantörer vid offentlig upphandling

I fortsättningen måste medlemsstaterna säkerställa att leverantörer som får offentliga kontrakt uppfyller sina miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter. Det sägs uttryckligen i de tre nya EU-direktiv om offentlig upphandling som antogs i februari. På flera sätt framgår det av direktiven att konkurrensen om de offentliga kontrakten inte ska ske till priset av att arbetstagares rättigheter urholkas. De framhåller också mer än tidigare att det är tillåtet, ibland till och med rekommendabelt, att ta andra hänsyn vid offentlig upphandling än rent ekonomiska.

Egentligen är det givet att alla leverantörer ska följa gällande regler – arbetsrättsliga såväl som andra. Det är en underförstådd förutsättning också för de nuvarande direktiven från 2004, så självklar att åtminstone majoriteten ansåg att den inte ens behövde skrivas in där. Mycket av det som står i de nya direktiven om arbetsrättsliga regler och sociala hänsyn i övrigt är redan möjligt att göra. Skillnaden är att det nu uttrycks tydligare bl.a. i reglerna om uteslutning av leverantörer, onormalt låga anbud och kriterier för tilldelning av kontrakt.

Men de innehåller också en odiskutabel nyhet. I alla de nya direktiven finns en regel som säger:

”Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som anges i bilaga X.” Bilaga X hänvisar bl.a. till ILOs åtta kärnkonventioner.

Här åläggs medlemsstaterna alltså en direkt skyldighet att se till att arbetsrättsliga regler respekteras. Hittills har det varit medlemsstaternas ensak. Någon reträtt från domarna i målen Laval och Rüffert som det möjligen kan låta som, innebär det dock inte. Att de begränsningar som följer av utstationeringsdirektivet, ”som det tolkas av Europeiska unionens domstol”, fortfarande gäller understryks upprepade gånger i direktivens ingresser.

En annan nyhet som har betydelse för övervakningen av de arbetsrättsliga reglerna är att myndigheterna vid upphandling av byggentreprenader och vissa andra tjänster ska kräva att huvudentreprenören uppger namn, kontaktuppgifter och legala ställföreträdare för sina underleverantörer. Om myndigheterna vill kan de dessutom utvidga uppgiftsskyldigheten till att gälla hela kedjan av underleverantörer.

Kerstin Ahlberg

Direktiv 2014/23/EU om tilldelning av koncessioner
Direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG
Direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG