Ljumt intresse för enhetligaEU-regler om företagshemligheter

Inget angeläget område för EU att lagstifta om, det är generellt sett svaret på Europeiska kommissionens öppna samråd med allmänheten om behovet av EU-regler om företags-hemligheter.

Frågorna handlade om ifall det behövs starkare skydd mot angrepp på företagshemligheter, till exempel enhetliga regler inom unionen. Utgångspunkten är företagens behov och frågorna är ställda utifrån ett immaterialrättsligt perspektiv. Arbetsrättsliga aspekter är i stort sett frånvarande. En fråga rör dock sekretess- och konkurrensklausuler i anställnings-förhållanden.

DDen sammanlagda bilden av svaren visar varken starkt stöd för, eller motstånd mot, att EU antar regler om skydd för företags knowhow. Hälften av dem som svarat vill att EU agerar, medan nästan lika många svarat tvärtom. Om man enbart ser till företagen är dock en stor majoritet för. Men endast hälften av dem som vill ha någon form av EU-reglering förespråkar enhetliga regler i hela EU och ännu färre av dem anser att det behövs gemensamma regler om sekretess och konkurrensklausuler i anställningsförhållanden. Fyra medlemsländer har svarat, bland dem Danmark och Sverige, som båda är emot lagstiftning i dagsläget. Den svenska regeringen understryker att frågorna inte enbart rymmer ekonomiska aspekter utan också svåra och känsliga frågor om hur en EU-reglering skulle samspela med nationella regler om arbetsrätt, whistleblowing och yttrandefrihet. De enda fackföreningar som har svarat är de svenska LO, TCO och Saco. De fruktar att EU-regler på detta område skulle rubba balansen mellan arbetsrätt, civilrätt och straffrätt, försämra yttrandefriheten i arbetslivet och leda till inlåsningseffekter för de anställda.

Kanske kommer det att dröja innan vi får EU-regler om företagshemligheter. Klart är dock att samrådet, som har genomförts av Generaldirektoratet för den inre marknaden, är ytterligare ett exempel på hur lagstiftningsinitiativ som kan få följder för arbetsrätten bereds av EU-organ med svag koppling till de sedvanliga arbetsrättsliga intressenterna.

Niklas Selberg doktorand vid Lunds universitet