Tillbaka till nyhetsbrevet

Värnplikt och föräldraledighet inte jämförbara vid beräkning av avgångsvederlag

Enligt österrikisk rätt har arbetstagare på vissa villkor rätt till avgångsvederlag. Vederlagets storlek beror bl a på hur länge arbetstagaren varit anställd. Av lag följer att tid då arbetstagare är ledig för värnpliktstjänstgöring anses som anställningstid vid beräkning av vederlaget. Detta gäller såväl för den obligatoriska delen som för den längre utbildning som de värnpliktiga frivilligt kan genomgå. Enligt österrikisk rätt finns vidare en obligatorisk mammaledighet i anslutning till förlossningen. Därutöver kan föräldrarna ta ut föräldraledighet. Någon uttrycklig lagregel om att mamma- och/eller föräldraledighet skall beaktas som anställningstid vid beräkning av avgångsvederlag finns inte. I rättspraxis har dock antagits att den obligatoriska mammaledigheten skall beaktas.

I ett mål vid Oberster Gerichtshof har en fackförening yrkat att föräldraledighet på samma sätt som ledighet vid värnplikt skall ingå i beräkningsunderlaget. Den framhåller att värnplikt är obligatorisk för män, medan föräldraledigheten till drygt 98 procent utnyttjas av kvinnor. Skillnaden i behandling utgör, enligt föreningen, indirekt diskriminering enligt artikel 141 i EG-fördraget.

Oberster Gerichtshof begärde förhandsbesked från EG-domstolen. Denna konstaterade att avgångsvederlag är lön och att regler om beräkning av avgångsvederlag omfattas av likalönsprincipen i artikel 141 och likalönedirektivet (75/117).

Därefter prövade domstolen om det strider mot dessa bestämmelser att ledighet för värnplikt, som till största delen fullgörs av män, men inte föräldraledighet, som till största delen tas ut av kvinnor, beaktas vid beräkning av avgångsvederlag. Domstolen framhöll att en förutsättning för att likalönsprincipen skall vara tillämplig är att de manliga och de kvinnliga arbetstagarna befinner sig i en jämförbar situation. Domstolen fann att så inte var fallet här, eftersom de två typerna av ledighet vilar på olika skäl. Värnplikt är en medborgerlig skyldighet som fullgörs i samhällets intresse, medan föräldraledighet, som innebär att en arbetstagare frivilligt tar hand om sitt barn, motiveras av arbetstagarens och dennes familjs intressen.

Domstolen tillmätte det ingen betydelse att värnpliktstjänstgöring frivilligt kan förlängas, och att ”frivilligheten” i föräldraledigheten i praktiken kan vara begränsad på grund av det är svårt att hitta barnomsorg. Arbetstagarna ansågs därför inte befinna sig i jämförbara situationer.

Jonas Malmberg

Mål C-220/02 Österreichischer Gewerkschaftsbund, Gewerkschaft der Privatangestellten mot Wirtschaftskammer Österreich, dom den 8 juni 2004


Nyhetsbrevet som pdf
Nr 3-4 2004

Publicerad: July 1, 2004

Läs också

Nr 3-4 2004

Nordiska länder på väg genomföra direktivet om information och samråd – Storbritannien: Dubbla trösklar att passera för att få rättigheter enligt direktivet

Nordiska länder på väg genomföra direktivet om information och samråd Storbritannien: Dubbla trösklar att passera för att få rättigheter enligt direktivet Det brittiska förslaget till genomförande av direktivet om information och sa...

Läs hela artikeln

Nr 3-4 2004

Läsvärt om strejkrätten

Tonia Novitz, International and European Protection of the Right to Strike, Oxford university press, 2003, 419 sid, ISBN 0-19-829854-4 Tonia Novitz bok är en reviderad version av hennes avhandling. Den spänner över ett vitt fält och inleds ...

Läs hela artikeln

Nr 3-4 2004

Hot mot danska modellen kommer från annat håll än EU?

Peter Nedergaard (red): Den danske model i et integreret Europa Festskrift i anledning af Einar Edelbergs 40 års jubileum, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2004, 253 sid, ISBN 87-574-1046-1 Artiklarna i denna festskrift är samlade i fyra...

Läs hela artikeln

Nr 3-4 2004

Högintressant avhandling om social trygghet ur genderperspektiv

Vicki Paskalia: Free Movement of Persons and Social Security. Gender Implications of EC Regulation 1408/71. Akademisk avhandling, Stockholms universitet 2004, 470 sid, ISBN 91-7265-874-6 EUs regler om samordning mellan medlemsstaternas sociala ...

Läs hela artikeln