Analys av EUs arbetsrätt i ljuset av förslaget till nytt fördrag

Ruth Nielsen: Europaeisk arbejdsret, Jurist- og Økonomforbundets Forlag, Köpenhamn, 2003, 499 sidor. ISBN: 87-574-0944-7

I Europaeisk arbejdsret ges en systematisk och överskådlig presentation av EUs gällande arbetsrätt. Regleringen – som den idag ter sig mot bakgrund av den historiska utvecklingen av den europeiska sociala modellen – analyseras i ljuset av nationell och internationell rätt i fråga om det individuella anställningsförhållandet, information, samråd och medbestämmande, social dialog, omstrukturering av verksamheter, arbetsmiljö samt likabehandling och diskriminering. Även förhållandet mellan arbetsrätten och reglerna till skydd för den inre marknaden behandlas, liksom en rad process- och sanktionsrättsliga problem. Framställningens tyngdpunkt ligger på beskrivningen av de stora dragen i utvecklingen snarare än på en detaljanalys av regleringen.

Boken är komparativrättslig i den meningen att EUs arbetsrätt beskrivs som ett system som inspirerats av medlemsstaternas nationella rättsordningar och folkrätten, och växt fram ibland i symbios, ibland parallellt med dessa regelsystem. Författaren söker förklara det – ofta komplexa – samspel som försiggår horisontellt och vertikalt, dels mellan dessa självständiga regelverk, dels mellan EU-arbetsrättens egna rättskällor. Hon beskriver bl a hur folkrättslig reglering rörande grundläggande fri- och rättigheter, t ex Europarådets sociala stadga och Europakonventionen för mänskliga rättigheter, gradvis har integrerats i EG-rätten och rört sig uppåt i dess interna rättskällehierarki.

I jämförelserna med nationell rätt tas bl a upp hur EUs arbetsrätt dels influerats av, dels förhåller sig till olika medlemsländers rättsordningar. Författaren pekar t ex på att vissa kontinentalrättsliga modeller (t ex den tyska) starkt påverkar och på ett strukturellt plan väl överensstämmer med EUs modell, medan andra (t ex Englands och Danmarks) är så avvikande att kollisioner inte sällan uppkommer. Trots detta har de senare länderna ofta lättare att uppfylla unionens sysselsättningspolitiska mål.

Av stort intresse är att författaren ger en prognos beträffande de arbetsrättsliga konsekvenserna av 2003 års förslag till ny författning för EU inom ramen för varje rättsområde. Det faktum att länderna i denna avser att inlemma EUs stadga om grundläggande rättigheter från år 2000 kommer att stärka EUs grundrättsdimension, vilket helt i linje med de senare årens tendens mot ökat fokus på kollektiva rättigheter väntas stärka arbetsrättens konstitutionella status radikalt, bl a genom att rättigheter som föreningsfrihet och konflikträtt fördragsfästs.

Pernilla Lundblad