Arbetstidsdirektivet omfattar inte familjehemsföräldrar. Målsättningen med vården skulle motverkas

De rumänska familjehemsföräldrarna omfattas inte av arbetstidsdirektivet (2003/88), till skillnad från de finska barnbyföräldrarna i målet Hälvä m fl. Det slog EU-domstolens stora avdelning nyligen fast.

De klagande i målet är en grupp familjehemsföräldrar som är anställda av det rumänska Generaldirektoratet för social assistans och skydd för minderåriga. Familjehemsföräldrarna tar i sina hem emot underåriga vilkas föräldrar inte längre har vårdnad om dem och ansvarar för deras fostran, utbildning och underhåll.

Familjehemsföräldrarna och deras fackförening väckte talan och begärde ett lönetillägg för arbete på dagar för veckovila, allmänna helgdagar och andra lediga dagar. De ville också ha ersättning för betald semester. Tvisten rör alltså ersättningen för arbetet, men kraven grundar sig på den lag som genomför arbetstidsdirektivet i Rumänien. Därför ville den nationella domstolen ha EU-domstolens besked om hur direktivet ska tolkas – i första hand om familjehemsföräldrarna alls omfattas av direktivet.

EU-domstolen konstaterar först att direktivet har samma tillämpningsområde som ramdirektivet om säkerhet och hälsa i arbetet (89/391). Det ska tillämpas på all verksamhet. Enligt artikel 2.2 är dock sådana offentliga verksamheter undantagna ”där det inte kan undvikas att förhållanden som är speciella för dessa verksamheter kommer i konflikt med direktivet, exempelvis försvaret eller polisen eller viss specifik verksamhet inom civilförsvaret”. I dessa fall ska arbetstagarnas säkerhet och hälsa tryggas så långt möjligt mot bakgrund av direktivets syften.

Frågan för EU-domstolen var alltså om verksamheten som familjehemsförälder har en sådan speciell karaktär att den inte omfattas av ramdirektivet och därmed inte heller av arbetstidsdirektivet. Och det har den, anser domstolen.

Med undantag för den tid som barnet är i skolan utövar familjehemsföräldern enligt den rumänska lagstiftningen sin verksamhet kontinuerligt, även under dagar för veckovila, helgdagar och andra lediga dagar liksom under sin semester. Syftet är att barnet kontinuerligt och under lång tid ska integreras i familjehemsförälderns hushåll och familj. Den kontinuerliga och långvariga integrationen i familjehemsförälderns hushåll och familj av dessa särskilt sårbara underåriga är en lämplig åtgärd för barnets bästa, skriver EU-domstolen som här hänvisar till artikel 24 om barnets rättigheter i EU-stadgan om grundläggande rättigheter. Om det var obligatoriskt att ge familjehemsföräldern rätt att regelbundet ha egen tid skild från barnet efter ett visst antal arbetstimmar eller under veckovila och årlig semester skulle målsättningen med vården direkt motverkas menar domstolen. Av det följer att de egenskaper som utmärker verksamheten hindrar att arbetstidsdirektivet tillämpas på familjehemsföräldrarna.

Här förklarar EU-domstolen så vad som skiljer situationen i detta mål från den i målet m de finska vikarierande barnbyföräldrarna (se EU & arbetsrätt 3/2017 s. 1). Barnbyföräldrarna hade ingen skyldighet att kontinuerligt integrera barnen i sina egna hushåll och familjer. Deras arbetstid bestämdes i all väsentligt genom anställningsavtalet. Arbetsgivaren upprättade dessutom i förväg listor med de regelbundet återkommande arbetspassen.

Till sist går domstolen också in på reservationen i artikel 2.2 i ramdirektivet som säger att myndigheterna så långt möjligt ska garantera säkerhet och hälsa även för arbetstagare som inte omfattas av direktivet. Det har de rumänska myndigheterna på olika sätt gjort i detta fall, blir EU-domstolens slutsats.

Kerstin Ahlberg

C‑147/17, Sindicatul Familia Constanta Ustinia Cvas m.fl. mot Directia Generala de Asistenta Sociala si Protectia Copilului Constanta, dom den 20 november 2018