Direktivets tillkomsthistoria gjorde att tyska fack vann i EU-domstolen

Farhågorna för att europabolag ska kunna utnyttjas för att kringgå de tyska reglerna om medbestämmande kan delvis läggas åt sidan. Det är följden av en dom där EU-domstolens stora avdelning tolkade direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag (2001/86) till fördel för de fackliga organisationerna IG metall och Ver.di. Domen får betydelse även vid gränsöverskridande fusioner.

Tyskarnas regler om Mitbestimmung är lika omhuldade av dem som de om strejkrätt är i Sverige. Regleringen innebär att arbetstagarna har rätt att utse hälften av ledamöterna i tillsynsrådet (Aufsichtsrat), som är ett av två ledningsorgan i tyska aktiebolag. I Tyskland har det funnits en oro för att ombildning till europabolag ska användas för att kunna kringgå det tyska medbestämmandet.

I domen tolkar EU-domstolen den före-efterprincip som finns i artikel 4.4 i direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag. Den innebär att avtalet om arbetstagarinflytande i europabolaget ska föreskriva ”samma nivå när det gäller alla aspekter av arbetstagarinflytande” som finns i det bolag som ombildas.

Tvisten i målet gällde europabolaget SAP SE som ombildats från ett tyskt aktiebolag. När SAP var ett tyskt bolag utsågs de fackliga organisationernas representanter i tillsynsrådet i en separat process. Av avtalet om arbetstagarinflytande i europabolaget var det emellertid möjligt med ett ”reducerat” tillsynsråd och då valdes inte fackets representanter separat. IG Metall och Ver.di ville att avtalet skulle ogiltigförklaras då det stred mot en bestämmelse i lagen som genomförde direktivet. Den tyska Bundesarbeitsgericht ansåg sig kunna bifalla talan med stöd av tysk rätt, men hade en fråga om innebörden av direktivet. Frågan till EU-domstolen var om det var förenligt med artikel 4.4 att det skulle säkerställas ett särskilt urval för de ledamöter som utsågs av de fackliga organisationerna.

Efter att ha analyserat artikelns ordalydelse fortsatte domstolen med en kontextuell och teleologisk tolkning av direktivet. Den fäste då vikt vid att det som ska säkras är ”alla” aspekter av arbetarinflytande. Om det av nationell rätt framgår att de som representerar facken i tillsynsrådet ska utses i en särskild ordning ska det också framgå av avtalet om arbetstagarinflytande.

De tyska facken var alltså vinnarna i tvisten och EU-domstolen gör i domen något ovanligt. Den tar upp de nationella farhågorna som rests i samband med förhandlingarna innan direktivet antogs. Hur arbetstagarinflytandet skulle säkras var stötestenen i förhandlingarna om den nya bolagsformen. Domstolen nämner uttryckligen de tyska farhågorna om att bildande av europabolag skulle kunna minska arbetstagarinflytandet. Det var artikel 4.4 (före-efterprincipen) som till slut säkrade att direktivet antogs. Den bakgrunden fäste EU-domstolen vikt vid när den tolkade direktivet.

Intresset för europabolag har varit svalt i Norden och det är en bolagsform som knappast används. Det sker dock i andra länder och domen får betydelse för hur man ska förstå före-efterprincipen. Den är aktuell inte bara när man bildar europabolag utan också vid gränsöverskridande fusioner. Erik Sjödin, docent Institutet för social forskning C- 677/20 IG Metall och ver.di mot SAP SE mfl. dom den 18 oktober 2022

Erik Sjödin, docent
Institutet för social forskning