Generaladvokat svarar inte på frågorna och tillrättavisar Danmarks Højesteret

Om EU-domstolen följer generaladvokaten Bots förslag till dom i det danska Ajosmålet skulle det innebära en väsentlig kursändring i arbetsfördelningen mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna. Han besvarar inte Højesterets frågor om avvägningen mellan lika-behandlingsprincipen och rättssäkerhetsprincipen, och föreslår att EU-domstolen ska till-rättavisa Højesteret.

I det danska Ole Andersenmålet (C-499/08) slog EU-domstolen fast att direktivet om lika-behandling i arbetslivet (2000/78) delvis var till hinder för § 2a stycke 3 i lagen om tjänste-män (funktionærloven) som avskär uppsagda tjänstemän från avgångsvederlag (fratrædelsesgodtgørelse) om de har rätt till ålderspension från arbetsgivaren. Sedan dess har Højesteret låtit bli att tillämpa regeln i tvister som rör offentliga arbetsgivare i den mån det har varit nödvändigt för att efterleva EUrätten. I mål som rör privata arbetsgivare har den emellertid hänskjutit nya frågor till EU-domstolen (C-441/14 Ajos, se EU & arbetsrätt nr 4/2014 s. 1).

Det skedde efter att Højesteret hade konstaterat att regeln i funktionærloven inte kunde tolkas EU-konformt på grund av en klar rättspraxis om hur den ska tolkas. Generaladvokaten Kokott hade i Ole Andersenmålet i och för sig antytt att ordalydelsen inte uteslöt att regeln tolkades i överensstämmelse med EU-rätten, men hon överlät i enlighet med EU-domstolens praxis denna fråga till den hänskjutande domstolen.

I sin begäran om förhandsavgörande i Ajosmålet har Højesteret för det första frågat om den allmänna principen om förbud mot åldersdiskriminering har direkt effekt i förhållande till privata rättssubjekt i en sådan situation som i Ole Andersenmålet. Därefter har den frågat om den allmänna likabehandlingsprincipen ska vägas mot rättssäkerhetsprincipen, och om danska domstolar i sådana fall kan komma fram till att en privat arbetsgivare ska frikännas.

Generaladvokaten Bot har i sitt förslag till avgörande underlåtit att besvara frågorna, men har på nytt kommit fram till att konfl ikten kan/ska hanteras genom EUkonform tolkning. Generaladvokaten uppmärksammar domstolens mångåriga fasta praxis att överlåta till de nationella domstolarna att avgöra om det är möjligt att tolka EU-konformt till följd av erkända tolkningsprinciper i nationell rätt. Trots det föreslår han domstolen att slå fast att ”förekomsten av fast nationell rättspraxis” inte kan vara något hinder för att tolka i överens-stämmelse med EU-rätten. Generaladvokaten lägger då vikt på att uttrycket contra legem måste förstås som en tolkning som strider mot själva ordalydelsen och att rättssäkerhets-hänsyn inte talar på ett avgörande sätt mot en ordagrann tolkning. Genom att ”ålägga” Højesteret att ändra sin praxis kommer EU-domstolen bara att ”påminna” om dess viktiga roll att säkerställa det rättsliga skydd för enskilda som följer av unionsbestämmelserna.

Målet behandlas av EU-domstolens stora avdelning, och om den följer förslaget skulle det vara tal om en väsentlig kursändring i arbetsfördelningen mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna. I så fall kommer domstolen inte bara att bestämma hur EU-rätten ska tolkas, men också hur nationell rätt ska tolkas.

Jens Kristiansen 

Jens Kristiansen C-441/14 Dansk Industri (DI), som för talan för Ajos A/S mot dödsboet efter Karsten Eigil Rasmussen, generaladvokatens förslag till dom den 2 november 2015