Inget krav på kollektivavtalsenliga villkor i svenska upphandlingskontrakt

Leverantörer av tjänster till svenska myndigheter kommer även i fortsättningen att kunna konkurrera med löner och andra anställningsvillkor under kollektivavtalens nivåer. Den 30 november röstade riksdagens majoritet emot den del av regeringens förslag till nya upp-handlingslagar som skulle göra det obligatoriskt att ställa upp arbetsrättsliga kontraktsvillkor vid offentlig upphandling.

Som EU & arbetsrätt tidigare har rapporterat (nr 3/2015 s. 4) föreslog en utredning förra året att det i vissa fall skulle bli obligatoriskt för leverantörer som tilldelas kontrakt vid offentlig upphandling att betala sina anställda löner enligt svenska kollektivavtal. I våras föreslog regeringen regler med samma innebörd i den proposition som skulle genomföra EU:s nya upphandlingsdirektiv. Men just den delen av lagförslaget röstades ner av den borgerliga Alliansen tillsammans med Sverigedemokraterna som har en vågmästarroll i riksdagen.

Enligt artikel 18.2 i direktivet om offentlig upphandling (2014/24) ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder ”för att säkerställa att ekonomiska aktörer vid fullgörande av offentliga kontrakt iakttar tillämpliga miljö-, socialoch arbetsrättsliga skyldigheter som fastställts i unionsrätten, nationell rätt, kollektivavtal eller i internationella miljö-, social- och arbets-rättsliga bestämmelser”. Likadana regler finns i de andra upphandlingsdirektiven. Det enda spår efter denna regel som återfinns i de nya upphandlingslagarna är paragrafer som säger att myndigheterna ”får” ställa arbetsrättsliga villkor.

Regeringen och flera av de fackliga organisationerna ifrågasätter nu att direktiven blivit korrekt genomförda.

Kerstin Ahlberg