Nytt direktiv ska göra det lättare att tjäna in och bevara tjänstepensioner

EU:s institutioner har enats om ett direktiv som kommer att bli tillämpligt på kollektivavtalen om tjänstepensioner. Syftet är att underlätta för arbetstagare som byter arbetsgivare att få tillgång till och bevara pensionsrättigheter som är knutna till anställningsförhållandet. För att uppnå detta sätter direktivet gränser för bl.a. kvalifikationstider och minimiåldrar för förvärvandet av pensionsrättigheter.

I nästan ett decennium har Europeiska kommissionen försökt att få till en reglering av s.k. kompletterande pensionssystem, dvs. system som tillämpas vid sidan av det allmänna pensionssystemet (se EU & arbetsrätt nr 3/2005 s. 1 och nr 4/2007 s. 5). Först nu har den fått med sig ministerrådet och Europaparlamentet. En betydande förändring från tidigare förslag är att reglerna endast ska tillämpas vid gränsöverskridande situationer.

Direktivet ska underlätta rörligheten för arbetstagare på tre sätt.

För det första ska direktivet göra det lättare att få tillgång till kompletterande pensions-system. Om arbetstagaren måste vara anställd en viss tid för att tjäna in rätt till pension får denna kvalifikationstid vara högst tre år. Eventuella åldersgränser för när man kan börja tjäna in pensionsrätt får inte vara högre än 21 år. Byter en arbetstagare arbetsgivare innan kvalifikationstider eller åldersgränser uppnåtts ska arbetstagaren kompenseras om avgifter har betalats in.

För det andra ska medlemsstaterna säkerställa att arbetstagare kan bevara sina förvärvade pensionsrättigheter i det system där de förvärvades. Medlemsstaterna får dock tillåta att rättigheterna inte bevaras utan istället, med arbetstagarens samtycke, betalas ut så länge beloppet inte överskrider ett tröskelvärde som medlemsstaten har fastställt.

För det tredje ska arbetstagare som täcks av ett kompletterande pensionssystem få information om hur deras pensionsrättigheter påverkas av att anställningen upphör.

Ett skäl till att förhandlingarna om direktivet blev så långdragna var att kommissionens ursprungliga förslag skulle ha inneburit stora ingrepp i parternas förhandlingsrätt och redan existerande kollektivavtal. Enligt det antagna direktivet får medlemsstaterna ge arbetsmarknadens parter möjlighet att avvika från reglerna genom kollektivavtal, men endast om det inte ger ett mindre förmånligt skydd eller begränsar arbetstagarens fria rörlighet.

Caroline Johansson
Doktorand vid Uppsala universitet

Direktiv 2014/50/EU av den 16 april 2014 om minimikrav för ökad rörlighet mellan medlemsstaterna för arbetstagare genom förbättrade villkor för intjänande och bevarande av kompletterande pensionsrättigheter