Tillbaka till nyhetsbrevet

Regler om kollektiva uppsägningar ger inget individuellt skydd

• Skyldigheten att förse arbetsmarknadsmyndigheterna med skriftlig information om planerade kollektiva uppsägningar syftar till att ge arbetstagarna ett kollektivt, inte ett individuellt, skydd. Detta följer av en dom från EU-domstolen.

Enligt direktivet om kollektiva uppsägningar (98/59) ska en arbetsgivare som planerar att genomföra sådana ta upp överläggningar med arbetstagarnas representanter och informera dem bl.a. om skälen till uppsägningarna, antalet arbetstagare som sägs upp, vilka kategorier de tillhör och när det ska ske. Samma information ska också lämnas till en behörig myndighet.

I det aktuella fallet hade ett insolvensförfarande mot arbetsgivaren föranlett kollektiva uppsägningar och klaganden i det nationella målet hade sagts upp. Arbetstagaren vände sig till domstol och begärde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras eftersom arbetsgivaren inte hade tillställt den regionala arbetsförmedlingen relevant information.

Tyska Bundesarbeitsgerichts fråga till EU-domstolen var om det faktum att någon information inte hade lämnats till myndigheten innebar att uppsägningarna blir ogiltiga.

EU-domstolen noterar att den aktuella informationen ska lämnas redan då uppsägningar ”övervägs” och alla fakta inte är kända – dessutom kan läget kring uppsägningarna ändras under överläggningsförfarandet. Informationen behandlar inte heller varje arbetstagares individuella situation utan avser att skapa en helhetsbild av de planerade uppsägningarna. Informationen ska göra det möjligt för myndigheterna att ta fram lösningar på problem som uppsägningarna orsakar. Mot denna bakgrund slår domstolen fast att reglerna om informationsskyldighet i direktivet inte syftar till att ge arbetstagarna individuellt skydd och att underlåtenhet att informera myndigheterna inte innebär att enskilda uppsägningar blir ogiltiga.

Domen tydliggör att direktivet framför allt handlar om procedurfrågor och överläggningar mellan de kollektiva parterna, och inte om materiellt anställningsskydd.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

C-134/22 MO mot SM, i egenskap av konkursförvaltare för G GmbH, dom den 13 juli 2023 


Nyhetsbrevet som pdf
Nr 3 2023

Publicerad: July 1, 2023

Läs också

Nr 3 2023

DANMARK OCH SVERIGE OROAR SIG FÖR EU-DOMSTOLENS SVAR:Kan skilda villkor i olika kollektivavtal vara indirekt diskriminering?

• Är det indirekt diskriminering att kabinpersonalen, som till största delen är kvinnor, får lägre traktamenten än piloterna, som till övervägande del är män, när deras villkor regleras i två olika kollektivavtal? Det är frågan ...

Läs hela artikeln

Nr 3 2023

Transportarbetareförbundet går till Europadomstolen för att få uteslutning av SD-politiker prövad

• Svenska Transportarbetareförbundet har beslutat klaga till Europadomstolen för mänskliga rättigheter sedan Högsta domstolen vägrat ge prövningstillstånd i målet om den lastbilschaufför som uteslutits på grund av sina politiska u...

Läs hela artikeln

Nr 3 2023

Sverige stöder Danmark om minimilönedirektivet – men varför säger regeringen inget om föreningsrätten?

• I en inlaga till EU-domstolen har Sverige nu utvecklat sitt stöd för Danmarks ogiltighetstalan gällande minimilönedirektivet (se EU & Arbetsrätt 1/2023 s 3 angående Danmarks huvudargument). Den danska stämningsansökan och...

Läs hela artikeln

Nr 3 2023

Kommer parterna att förhandla om europeiska företagsråd?

• Vissa av de mål som en översyn av direktivet om europeiska företagsråd (2009/38) skulle syfta till kan uppnås bara om man antar bindande regler. Men icke bindande åtgärder, som en rekommendation eller ett tolkningsmeddelande från...

Läs hela artikeln