Tillbaka till nyhetsbrevet

Undantag för rätten till stridsåtgärder

Politisk lösning om ingripande mot handelshinder:

Frågan om en förordning som skall ge möjlighet till snabbt ingripande mot åtgärder som hindrar fri rörlighet av varor (se EU & Arbetsrätt nr 4/97 och 1/98 samt KOM (97) 619) har nu avgjorts på hög politisk nivå i EU. Lösningen går ut på att både en resolution och en förordning antas.

I resolutionen skall medlemsstaterna åta sig att lojalt upprätthålla den fria rörligheten för varor och att snabbt ta itu med aktioner som allvarligt stör denna. Dessutom skall ministerrådet föreslå EG-domstolen att överväga om den kan påskynda behandlingen av ärenden som rör förordningen.
Enligt förordningen (ibland kallad Montiförordningen) skall medlemsstaterna när sådana här handelshinder uppstår vidta alla behövliga åtgärder för att undanröja dem.

Kommissionen skall kunna rikta en petition till medlemsstaten. Petitionen kan publiceras i EGs officiella tidning. Medlemsstaten får fem vardagar på sig för att svara.

En uttrycklig undantagsregel kommer att ingå i förordningen. Enligt den skall förordningen under inga omständigheter tolkas så att den innebär ett ingrepp i rätten eller friheten att strejka eller vidta andra åtgärder som ingår i det nationella arbetsmarknads- och arbetsrättsliga systemet. De andra åsyftade åtgärderna kan tänkas vara lockout, bojkott, blockad m fl.

Det är naturligtvis i sista hand EG-domstolen som kommer att avgöra vilka stridsåtgärder som skyddas av denna undantagsregel. Å andra sidan kan avvägningen mellan principen om varors fria rörlighet och rätten till fackliga åtgärder som en grundläggande rättighet prövas av EG-domstolen redan nu. Betydelsen av den nya regeln är närmast att man _ för första gången i EU-rättens historia _ i en förordning explicit slår fast att rätten till fackliga stridsåtgärder bör respekteras som en grundläggande rättighet eller frihet, som i vissa fall till och med skall väga tyngre än principen om varors fria rörlighet. Dessutom utgår förordningen från att också åtgärdens ställning inom det nationella systemet är ytterst relevant vid avvägningen. Förslaget skall nu grundligt skrivas om och parlamentsbehandlas innan det slutligen kan antas, vilket förväntas ske sent i höst.


Nr 2 1998

Publicerad: April 1, 1998

Läs också

Nr 2 1998

Förstainstansen avvisade UEAPMEs talan

Förstainstansen avvisade UEAPMEs talan. Den europeiska organisationen för små och medelstora företag, UEAPME, berörs inte av föräldraledighetsdirektivet på något annat sätt ån varje annan person berörs. Så motiverar för...

Läs hela artikeln

Nr 2 1998

Finska AD ogiltigförklarade diskriminerande kollektivavtalsvillkor

Arbetsdomstolen i Finland av gjorde sitt första betydande jämställdhetsmål den 14 april (34/1998). Det gällde giltigheten av villkor om s k erfarenhetstilllägg i det generella kollektivavtalet för den kommunala sektorn. Bakgru...

Läs hela artikeln

Nr 2 1998

Danskor får jämlika pensioner

Danmarks kvinnor skall inte längre behöva få lägre tillläggspensioner bara för att de genomsnittligt sett lever längre än män. Det är följden av en ny lag, Lov nr 134 af 25/02/1998 om likabehandling av män och kvinnor ino...

Läs hela artikeln

Nr 2 1998

Svenska AD frågar EG-domstolen

Svenska AD har för första gången bett EG-domstolen om hjälp med att tolka EG-rätten. Frågan har kommit upp i ett mål om lönediskriminering som JämO driver för två barnmorskor. JämO jämför deras grundlöner med den lön s...

Läs hela artikeln