ESA lägger ned ärende om begränsning av entreprenadkedjor vid upphandling

• Norge kan fortsätta begränsa antalet underleverantörer vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten och rengöringstjänster – åtminstone tillsvidare. Eftas övervakningsmyndighet ESA kommer inte att gå vidare med det ärende där den ifrågasatte de norska upphandlingsreglerna (se EU & arbetsrätt nr 2/2021 s. 4). Men beslutet fattades enbart av politiska skäl och betyder inte att ESA anser att norsk rätt är förenlig med EES-avtalet.

Enligt forskrift om offentlige anskaffelser ska uppdragsgivaren vid upphandling av bygg- och anläggningsarbeten eller rengöringstjänster kräva att leverantören inte har fler än två led under sig i leverantörskedjan. Syftet med begränsningen är att motverka arbetslivskriminalitet som man av erfarenhet vet ökar ju längre entreprenörskedjorna är. Uppdragsgivaren kan dock tillåta flera led i kedjan om det är nödvändigt för att säkra tillräcklig konkurrens.

Den här ordningen är inte tillräckligt flexibel menade ESA. Syftet med den är legitimt, men den lämnar inte tillräckligt utrymme för att bedöma risken för arbetslivskriminalitet från fall till fall. En omfattande skriftväxling mellan ESA och den norska regeringen tog vid och i juni 2020 fick regeringen ett så kallat motiverat yttrande där ESA framhöll att nästa steg skulle kunna bli en talan i Eftadomstolen för brott mot EES-avtalet.

Men nu har övervakningsmyndigheten alltså beslutat att inte gå vidare med ärendet. Den understryker att beslutet är politiskt. Myndigheten har stort utrymme för egna bedömningar när den beslutar ifall den ska dra ett EES-land inför Efta-domstolen. I det här fallet har den inte fått några klagomål över lagreglerna. Dessutom har den norska regeringen tagit fram en ny vägledning om tolkningen av konkurrensundantaget som medger större flexibilitet än tidigare. Därför anser ESA att det inte är lämpligt att lägga mer resurser på ärendet, heter det i beslutet.

Övervakningsmyndigheten understryker dock att beslutet på intet vis innebär att den anser reglerna vara förenliga med EES-avtalet. Det utesluter inte heller att ESA kan ta upp frågan igen.

Kerstin Ahlberg

Efta Surveillance Authority Decision den 7 februari 2024