Efter parternas misslyckande: Nya tag från kommissionen om rätt att koppla ner

• Bör EU agera för att förbättra villkoren vid distansarbete och för att säkerställa en rätt för arbetstagare att koppla ner (right to disconnect)? Det frågar nu Europeiska kommissionen arbetsmarknadens parter på EU-nivå. Initiativet är en konsekvens av att parterna förra året misslyckades i sina ambitioner att sluta ett avtal med regler om distansarbete som skulle göras bindande genom ett EU-direktiv (se EU & arbetsrätt nr 3/2022 s. 1 och nr 4/2023 s. 1).

Kommissionen beskriver hur distansarbete kan vara till nytta samtidigt som det är förknippat med risker. Å ena sidan kan det leda till ökad autonomi för arbetstagarna, mindre tidspillan och utgifter för arbetsresor, bättre koncentration på arbetsuppgifterna, lägre trösklar in på arbetsmarknaden, bättre balans mellan arbete och privatliv m.m. Å andra sidan kan distansarbetet också innebära förstärkning av könsojämlikheter i hushållsarbetet, rättsliga oklarheter kring arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och de etablerade begreppen för arbetstid och vilotid, intensifierad övervakning, ergonomiska brister, minskad social samvaro och utmaningar för facklig verksamhet. Frågan är alltså hur man kan säkerställa att distansarbete är frivilligt och att regler om arbetstid och arbetsmiljö kan tillämpas också då arbete utförs på distans.

En särskild problematik handlar om att distansarbete har visat sig leda till ökad arbetsintensitet och förväntningar på att arbetstagarna ständigt är tillgängliga via elektroniska kommunikationsmedel. Ständig tillgänglighet leder till en uppluckrad gräns mellan arbete och privatliv, risker för övervakning utanför arbetet och stress och ohälsa. Här kommer en rätt att koppla ner in i bilden – i dagsläget har elva medlemsstater någon form av reglering om detta. Utformningen av den här typen av regler varierar och kan bestå av förbud för arbetsgivaren att ta kontakt, eller rätt för arbetstagarna att inte vara tillgängliga. Nu föreslår kommissionen alltså att en rätt att koppla ner vore en lämplig arbetsmiljöåtgärd.

Kommissionen frågar sammanfattningsvis om det behövs regler för att förbättra distansarbetet i EU och vilka regler som kan vara lämpliga. Dessutom väcks frågan om rätten att koppla ner ska bli en del av EU-arbetsrätten och i så fall på vilket sätt.

En fråga till parterna är om de föredrar bindande minimiregler i form av ett direktiv, eller om de föredrar ett icke-bindande initiativ, exempelvis riktlinjer för EU-arbetsrättens tillämplighet vid distansarbete.

Svaren ska parterna lämna nu i mitten av juni. Kanske kommer de överens nu när kommissionen framhärdar om betydelsen av ett EU-initiativ? I alla händelser har vi här att göra med en både omstridd och komplicerad fråga, så vi kan se fram emot en långdragen lagstiftningsprocess oavsett om parterna tar bollen hela vägen i mål eller lämnar över initiativet till kommissionen.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

C(2024) 2990, 30.4.2024, First-phase consultation of social partners under Article 154 TFEU on possible EU action in the area of telework and workers’ right to disconnect