Novitz bok tar helhetsgrepp på regler relevanta för hela världens arbetande befolkning

Tonia Novitz: Trade, Labour and Sustainable Development – Leaving no one in the world of work behind, Edward Elgar Publishing 2024, 396 sidor. 

• Hur ska världens arbetande befolknings intressen tas tillvara i en alltmer sammankopplad verklighet samtidigt som det rättsliga landskapet fortsätter vara fragmenterat? Den frågan tar Tonia Novitz sig an i boken ”Trade, Labour and Sustainable Development – Leaving no one in the world of work behind”.

Angreppssättet är globalt och fokus är de bestämmelser som är relevanta för alla som utför arbete oavsett om reglerna klassas som strikt arbetsrättsliga. Det innebär att även handelsrättsliga bestämmelser som riktlinjer från IMF och Världsbanken, innehåll i handelsavtal från WTO, samt frihandelsavtal och reglering i globala leveranskedjor (global supply chains) omfattas. Novitz argumenterar för att målsättningen att skapa hållbar utveckling kan vara ett sätt att sammanfoga handelsrättsliga och arbetsrättsliga regler och förena ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen. Utgångspunkten är FN:s 17 hållbarhetsmål vilkas innehåll sträcker sig över dessa intressen.

Novitz är inte ensam om att använda sig av hållbar utveckling för att analysera de bestämmelser och riktlinjer som reglerar arbete och arbetande personer, men jag vågar nog säga att hon är den europeiska akademiker som gjort det mest grundligt.

I ”Trade, Labour and Sustainable Development” tar Novitz ett helhetsgrepp på de internationella och transnationella regler som är relevanta för arbetande personer. Boken inleds med ett kapitel som presenterar de tre huvudområdena arbete, handel och hållbar utveckling och hur dessa växt fram på den internationella arenan. I andra kapitlet ges en mer noggrann genomgång av de ekonomiska, sociala och miljömässiga intressen som utgör grunden för hållbar utveckling och hur hållbar utveckling innebär ett samspel mellan dessa intressen. I de efterföljande fyra kapitlen undersöks vilket genomslag hållbar utveckling fått i dels ILO:s och de internationella ekonomiska institutionernas arbete, dels i handelsavtal och i styrning av globala värdekedjor. Resultatet är dystert, sett till vilket reellt genomslag hållbar utveckling hittills fått. Den främsta bristen, som Novitz ser det, är bristen på demokratiskt inflytande. Demokratiskt inflytande är inte bara ett medel för att uppnå hållbarhetsmålen utan utgör del av flera hållbarhetsmål, där Novitz särskilt pekar på betydelsen av mål 16 och 17. De anger bland annat att ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer ska säkerställas (16.7) och att ett multilateralt handelssystem inom ramen för WTO ska skapas (17.10).

Novitz bok bjuder på en intressant och tankeväckande läsning. Samtidigt som hon inte blundar för problem och svårigheter är hennes ambition att konstruktivt göra något med existerande målsättningar som FN, och rimligtvis till FN anslutna organisationer, ställt sig bakom. Boken rekommenderas både till den som är insatt i internationell arbetsrätt och den som vill veta mer.

Caroline Johansson biträdande universitetslektor
Uppsala universitet