Tillbaka till nyhetsbrevet

Europadomstolen och ILO fördömer summariska avskedanden i Turkiet

Försöket till en militärkupp mot Erdogan-regimen år 2016, som snabbt slogs ned, följdes av en omfattande utrensning av bl.a. statstjänstemän, lärare och andra grupper av anställda, som misstänktes ha något samröre med organisationer som ansågs vara delaktiga i eller sympatisera med kuppmakarna. Enligt uppskattning avskedades minst 150 000 anställda summariskt efter kuppen.

Uppsägningarna skedde efter att Turkiet infört undantagstillstånd och introducerat särskilda procedurer för att ”bekämpa terrorismen”. Till en början fanns inga rättsmedel mot uppsägningarna. Sedermera upprättades en undersökningskommission dit uppsagda kunde klaga, prövningen i kommissionen var dock ytterst summarisk och klagandena tilläts i allmänhet inte lägga fram bevisning genom vittnen mm. Medlemskap i fackföreningen ansågs dessutom som tillräckligt bevis på att personen var ”terrorist”.

Massavskedandena fördöms nu av både Europadomstolen för mänskliga rättigheter och ILO.

Europadomstolen behandlar dessa frågor i målet Piskin v. Turkey. Domen är ytterst läsvärd, både som skildring av vad som skedde i Turkiet och som tolkning av artiklarna 6.1 om rätten till rättvis rättegång och 8 om skydd för privatlivet i EKMR .Turkiet befanns ha brutit mot skyldigheten att erbjuda Piskin en rättvis rättegång och kränkt hans privatliv genom den ogrundade uppsägningen. Domstolen fortsätter här sin tolkningslinje där artikel 8 tillmäts betydelse också som en artikel som påbjuder en skyldighet för medlemsstaterna att garantera en viss anställningstrygghet.

Klagomålen till ILO gällde fackföreningen Aksiyon-Is, som förbjöds och upplöstes av myndigheterna med stöd av undantagslagstiftningen. Också organisationens 18 medlemsföreningar upplöstes eller tvingades upphöra med sin verksamhet. Den turkiska regeringen hävdade att Aksiyon-Is hade kopplingar till organisationen FETÖ/PDY, som ansågs ligga bakom kuppförsöket. Medlemmar i Aksiyon-Is sades upp med omedelbar verkan och förbud mot att anställa dessa personer utfärdades.

Aksiyon-Is klagade till ILO och hävdade att Turkiet kränkt föreningsfriheten enligt konvention nr 87 och brutit mot konvention nr 158 om anställningstrygghet vilka Turkiet har ratificerat.

ILO tillsatte två specialkommittéer för att ta ställning till fallet. (undertecknad var ordförande för den som behandlade konvention 158). Turkiet fälldes för brott mot bägge konventionerna. Rapporterna godkändes enhälligt på ILO:s styrelsemöte den 24 mars 2021.

Niklas Bruun

Case Piskin v. Turkey (application no 33399/18), dom 15 december 2020;
Reports of the two Committees set up to examine the representation alleging nonobservance by Turkey of the Freedom of Association and Protection of the Right to Organise Convention, 1948 (No. 87), and the Termination of Employment Convention, 1982 (No. 158)


Nyhetsbrevet som pdf
Nr 2 2021

Publicerad: April 1, 2021

Läs också

Nr 2 2021

EUROPADOMSTOLEN I NORSKA HOLSHIP-MÅLET:Grundrättigheter står över marknadsfriheter men bojkottförbud kränkte inte EKMR

Föreningsfriheten enligt artikel 11 i Europakonventionen (EKMR) kränktes inte när Høyesterett dömde att den bojkott som Norsk Transportarbeiderforbund (NTF) hade varslat om mot speditörsföretaget Holship stred mot etableringsrätten ...

Läs hela artikeln

Nr 2 2021

Norska regler mot arbetslivskriminalitet vid upphandling ifrågasätts av Eftas övervakningsmyndighet

Norska regleringar för att bekämpa arbetslivskriminalitet i samband med offentlig upphandling ifrågasätts nu i två ärenden av Eftas övervakningsmyndighet ESA. Det första rör en begränsning av antalet led i entreprenörskedjor. ...

Läs hela artikeln

Nr 2 2021

Danska cabotageregler på nytt under kommissionens lupp

Danska åtgärder för att motverka otillbörlig låglönekonkurrens av utländska transportföretag på danska vägar ifrågasätts än en gång av Europeiska kommissionen i två ärenden. Det ena rör Danmarks tolkning av begreppet ”...

Läs hela artikeln

Nr 2 2021

Känslig balansakt när domare straffas

En lagman (chefsdomare) vid en tingsrätt har av svenska Högsta Domstolen (HD) dömts för tjänstefel eftersom han hade handlagt mål för långsamt. Domares yrkesutövande omfattas av principen om domstolars och domares oberoende som skyd...

Läs hela artikeln