Tillbaka till nyhetsbrevet

Förslag om europeisk arbetsmyndighet orsakar politisk strid

En europeisk arbetsmyndighet ska inrättas för att se till att EU:s regler om exempelvis utstationering och samordning av socialförsäkringarna efterlevs. Det är ett av förslagen i det ”paket för social rättvisa” som Europeiska kommissionen nyligen lade fram i sin ambition att snabbt börja förverkliga de politiska målsättningarna i den sociala pelaren (se också artikeln om arbetsvillkorsdirektivet på s. 3).

Beteckningen europeisk myndighet ger associationer till ett överstatligt tillsynsorgan som är överordnat nationella myndigheter och kanske till och med tar över uppgifter från dessa, eller från arbetsmarknadens parter som ju i stor utsträckning har tillsyn över arbetsmarknaden i de nordiska länderna. Men så är det inte tänkt, enligt det förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten som kommissionen presenterade i mars.

Myndigheten, som kanske hellre borde kallas byrå eller liknande, ska inte ta över några uppgifter från nationella myndigheter. Den kan inte vidta några åtgärder på områden som omfattas av deras behörighet om inte de berörda medlemsstaterna ger sitt godkännande. Som myndighetens uppgifter beskrivs är det svårt att hitta något som liknar direkt myndighetsutövning.

Myndighetens uppgift ska vara att bistå medlemsstaterna och kommissionen när det gäller arbetstagarnas rörlighet över gränserna och samordningen av de sociala trygghetssystemen inom unionen. Den ska alltså enbart ägna sig åt frågor som rör gränsöverskridande situationer, med målet att människor som tar arbete i ett annat land eller som utstationeras dit av sina arbetsgivare ska tillförsäkras de rättigheter som de ska ha enligt EU:s regler.

Det ska myndigheten göra på tre sätt:

För det första ska den underlätta för arbetstagare och arbetsgivare att få tillgång till information om sina rättigheter och skyldigheter och om tjänster som exempelvis gränsöverskridande jobbmatchning och praktikant- och lärlingsutbildningar.

För det andra ska den stödja samarbete mellan medlemsstaterna för att säkerställa att den EU-lagstiftning som rör gränsöverskridande situationer efterlevs, bland annat genom att underlätta gemensamma inspektioner. Sådana kan anordnas på begäran av en eller flera medlemsstater eller på förslag från myndigheten själv. En förutsättning för att den ska kunna genomföras är dock att varje berörd medlemsstat ger sitt godkännande. Varken den europeiska arbetsmyndigheten eller någon nationell myndighet kan alltså tvinga ett annat land att delta i en gemensam inspektion.

En tredje uppgift ska vara att medla mellan medlemsstater om det uppstår tvister om hur t.ex. socialförsäkringsreglerna ska tillämpas på en arbetstagare som har arbetat i flera länder. Inte heller medling ska kunna komma i fråga om inte de berörda medlemsländerna är med på noterna.

Till sist ska myndigheten på begäran av nationella myndigheter kunna underlätta samarbete mellan berörda parter för att åtgärda störningar på arbetsmarknaden som berör mer än en medlemsstat. Som exempel nämns storskaliga omstruktureringar och stora projekt som påverkar sysselsättningen i gränsområdena.

Nu vidtar medlemsstaternas förhandlingar om förslaget. Enligt en EU-note till det danska Folketingets Beskaeftigelsesudvalg och Europaudvalg är elva nationella parlament i färd med att pröva om förslaget är förenligt med närhetsprincipen. Ett av dem är Folketinget, som när detta skrivs ännu inte har tagit ställning. Den danska regeringen, vars arbetsmarknadsminister i ett brev till den ansvariga kommissionären tidigare har uttryckt tveksamhet inför tanken på en europeisk arbetsmyndighet, anser dock att förslaget som det till sist utformats är förenligt med närhetsprincipen. Den svenska Riksdagen är splittrad i frågan. Majoriteten, dvs. de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna, anser att förslaget strider mot närhetsprincipen. De ser en risk för att myndighetens verksamhet hamnar i konflikt med de nationella arbetsmarknadsmodellerna., och ser förslagen om medling och gemensamma inspektioner som särskilt problematiska.

Kerstin Ahlberg

COM(2018) 131 den 13 mars 2018 Förslag till förordning om inrättande av Europeiska arbetsmyndigheten


Nyhetsbrevet som pdf
Nr 1 2018

Publicerad: January 1, 2018

Läs också

Nr 1 2018

EU-domstolen godkänner Danmarks cabotageregler

Danmark har inte brutit mot fördraget genom att anta regler som preciserar vad som är en cabotagetransport. Danskarna kan alltså fortsätta tillämpa sina regler som syftar till att hindra utländska företag från att missbruka möjlighe...

Läs hela artikeln

Nr 1 2018

Parter och politiker i Sverige eniga i motstånd mot nytt arbetsvillkorsdirektiv

Europeiska kommissionens förslag till direktiv ”om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor i Europeiska unionen” innebär ett stort ingrepp i den svenska modellen vars konsekvenser blir svåra att överblicka. Det anser ett enigt arbetsm...

Läs hela artikeln

Nr 1 2018

Förslag till EU-regler om skydd för visselblåsare- fast inte om de rapporterar om brott mot arbetare

Den 23 april lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till direktiv om skydd för visselblåsare. Skyddet ska gälla för personer som rapporterar om brott mot EU-rätten – men inte vilken EU-rätt som helst. Europafacket ...

Läs hela artikeln

Nr 1 2018

EU-domstolens dom om Uber ger ledtrådar till arbetsrätten i “gig-ekonomin”

Uber är en tjänst på transportområdet, och inte en av informationssamhällets tjänster. Det har EU-domstolens stora avdelning slagit fast i ett avgörande som har arbetsrättslig relevans trots att den inte rör någon arbetsrättslig ...

Läs hela artikeln