”Visselblåsardirektivet oförenligtmed subsidiaritetsprincipen”

Förslaget till direktiv om skydd för visselblåsare är inte i alla delar förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det skriver Sveriges riksdag i ett motiverat yttrande till Europaparlamentet, ministerrådet och Europeiska kommissionen.

Det var i april som kommissionen lade fram ett förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om brott mot EUrätten (se EU & arbetsrätt 1/2018 s 4). Enligt förslaget ska både privata och offentliga arbetsgivare bli skyldiga att ha interna kanaler och procedurer för att anställda och andra som har med verksamheten att göra ska kunna rapportera om oegentligheter. Förslaget innehåller också regler om hur dessa ska vara uppbyggda. Därtill ska medlemsstaterna inrätta oberoende myndighetsorgan dit personen kan vända sig om det inte hjälper att slå larm internt. För att dessa organ ska räknas som oberoende och självständiga måste även de uppfylla vissa krav som anges i direktivförslaget.

Riksdagen menar att det finns skäl att införa EU-regler på området, men den ifrågasätter om det är rimligt att ha en så detaljerad reglering. Särskilt förslaget om att inrätta interna och externa rapporteringskanaler förefallet gå längre än nödvändigt, enligt riksdagen. Målet att stärka efterlevnaden av unionsrätten bör kunna nås genom lösningar som är mer anpassade till varje medlemsstats förutsättningar. Riksdagen påminner bland annat om att det i Sverige finns ett meddelarskydd för personer som lämnat uppgifter till massmedier om missförhållanden

Kerstin Ahlberg

Konstitutionsutskottets utlåtande 2017/18:KU48 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten