Svenska facket begär resning i mål om uppsägningstider efter verksamhetsövergång

Rättstillämpningen var så felaktig i Arbetsdomstolens dom i målet mellan Almega och Unionen att Högsta domstolen ska riva upp domen, trots att den vunnit laga kraft. Det begär fackförbundet Unionen i en ansökan om resning. Det är tvisten mellan Unionen och Almega om beräkningen av anställningstid efter en verksamhetsövergång och tillämpningen av kollektivavtalet som ger upp till sex månaders extra uppsägningstid för arbetstagare med mer än tio års anställningstid, som nu får sin fortsättning i Högsta domstolen.

Tvisten har handlat om huruvida fyra uppsagda arbetstagare ska tillgodoräknas anställningstid hos sina tidigare arbetsgivare vid tillämpning av kollektivavtalet hos sin nya arbetsgivare. I så fall hade de fått förlängd uppsägningstid. Arbetsdomstolen begärde 2014 (EU & arbetsrätt 4/2014 s. 3) förhandsbesked från EU-domstolen om tolkningen av företagsöverlåtelsedirektivet (2001/23), och detta kom 2017 (EU & arbetsrätt 1-2/2017 s. 3). Arbetsdomstolen dömde i målet i maj 2018 men domstolen var inte enig om tolkningen av EU-domstolens förhandsbesked (EU & arbetsrätt 2/2018 s. 3). Majoriteten, alla ledamöter förutom arbetstagarledamöterna, ansåg att förhandsbeskedet innebar att arbetsgivarens talan skulle bifallas, medan arbetstagarledamöterna ansåg att det skulle tolkas tvärtom.

Arbetsdomstolen är sista instans i arbetstvister, och dess domar kan inte överklagas. Unionen åberopar nu ett så kallat extraordinärt rättsmedel i 58 kap. 1 § rättegångsbalken – resning – och begär att Högsta domstolen ska riva upp den lagakraftvunna domen från Arbetsdomstolen. Kraven för att resning ska beviljas är höga: Det krävs att rättstillämpningen uppenbart strider mot lag och utgör en klar misstolkning av lagstiftningen.

Unionen anser här att Arbetsdomstolen begått två sådana fel. Dels har den tillämpat EU-domstolens förhandsavgörande i strid med dess innebörd, dels förbisett att tillämpa anställningsskyddslagens grundläggande regel (3 §) om beräkningen av anställningstid. Till stöd för ansökan har Unionen ett rättsutlåtande från professor emeritus Ronnie Eklund, Stockholms universitet.

Resningsansökningar om Arbetsdomstolens domar är mycket ovanliga. Tidigare har svenska fackliga organisationer exempelvis begärt resning i ett mål mot staten om lönediskriminering (EU & arbetsrätt nr 3/2003 s. 4) och i Lavalmålet (EU & arbetsrätt nr 2/2010, s. 2). Ingen av ansökningarna beviljades.

Beviljar Högsta domstolen resning ska målet (enligt 58 kap. 7 § rättegångsbalken) normalt sett tas upp igen av den domstol som dömde sist i målet, dvs. i detta fall Arbetsdomstolen. Om saken är uppenbar kan dock Högsta domstolen själv ändra domen. Om den utnyttjar denna möjlighet skulle det vara en oerhörd markering, eftersom det skulle innebära att den avgjorde en sak som den processrättsliga lagstiftningen föreskriver ska avgöras av Arbetsdomstolen. Det framstår således som mycket otroligt.

Niklas Selberg
Jur. Dr Lunds universitet