ILLAVARSLANDE PLENUMAVGÖRANDE:Faller krispolitikens sociala följder utanför rättighetsstadgan?

Ska EU:s stadga om grundläggande rättigheter inte tillämpas på de sociala konsekvenserna av EU:s krispolitik? Det är frågan sedan EU-domstolen i ett plenumavgörande för första gången tagit ställning till den permanenta krismekanism, Europeiska stabiliseringsmekanismen ESM, som de 17 euroländerna upprättade genom ett internationellt avtal, som de gav EU-domstolen behörighet att tolka. I samband med ESM-beslutet beslöt även samtliga medlemsländer att ändra artikel 136 i EUF-fördraget.

Den irländska parlamentsledamoten Thomas Pringle väckte talan i irländsk domstol och hävdade att Irland påtagit sig skyldigheter som strider mot fördraget, då regeringen godkänt och medverkat i ESM och till en fördragsändring som var fördragsstridig. Högsta domstolen i Irland hänsköt målet till EUdomstolen.

EU-domstolen kom fram till att upprättandet av ESM och ändringen av fördraget på alla punkter var förenliga med EU-rätten. Detta var knappast särskilt överraskande. Mer överraskande är att domstolen uttryckligen hänvisar till att ESM faller utanför unionsrättens tilllämpningsområde och därigenom även utanför tillämpningsområdet för stadgan om de grundläggande rättigheterna som numer har fördragsstatus. Stabilitetsmekanismen befi nner sig därigenom i något av ett rättsligt tomrum. Med tanke på att verksamheten för ESM är starkt fördragsstyrd och fl era EUinstitutioner är inblandade är denna slutsats inte självklar. Särskilt illavarslande är den med tanke på de eventuella kränkningar av stadgans sociala bestämmelser som kan tänkas äga rum i samband med EU:s krispolitik i de drabbade länderna (se t.ex. artikeln på s. 2 i detta nr). Är det verkligen så att EU-rätten inte innehåller några som helst restriktioner för krispolitikens sociala konsekvenser?

Niklas Bruun

C-370/12 Thomas Pringle mot Government of Ireland, Ireland, The Attorney General, dom den 27 november 2012