Fackets uttrycksmedel var för grovaYttrandefrihetens gräns överskreds

Förtroendemännen hade inte behövt använda så grova uttrycksmedel för att försvara de legitima fackliga intressena, och kan därför inte åberopa Europakonventionen för mänskliga rättigheter mot arbetsgivaren som sagt upp dem. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast i en färsk dom

På omslaget till fackföreningens informationsblad hade de publicerat en teckning som föreställde företagets personalchef sittande bakom ett skrivbord och en annan man på alla fyra under bordet, med ryggen vänd mot betraktaren. Bredvid stod två av företagets anställda som väntade på sin tur att få tillfredsställa chefen. På bilden fanns pratbubblor som, med domstolens ord, var "tillräckligt otvetydiga". Inne i tidningen fanns artiklar som i grova ordalag uttryckte kritik mot de två anställda, som hade vittnat till arbetsgivarens fördel i en arbetstvist. Alla förtroendemännen blev uppsagda. De gick till domstol och hävdade att deras yttrandefrihet hade kränkts och att uppsägningarna var en hämnd för deras fackliga engagemang. Men alla de spanska domstolarna ansåg att publiceringen överskred yttrandefrihetens gränser. De sex gick då vidare till Europadomstolen där de åberopade artiklarna 10 (om yttrandefrihet) och 11 (om föreningsfrihet) i Europakonventionen.

Men inte heller Europadomstolen höll med dem. Den konstaterar att artikel 10 inte bara skyddar innehållet i de tankar och upplysningar som uttrycks, utan också själva uttrycksformen. Därför måste man göra en avvägning mellan de intressen som står på spel. Europadomstolen menar dock att det är de nationella domstolarna som bäst kan avgöra hur intressena ska balanseras i det enskilda fallet, och de har då en viss bedömningsmarginal.

Det Europadomstolen till sist prövar blir därför hur väl de spanska domstolarna har genomfört intresseavvägningen. Den konstaterar att dessa har kommit fram till att teckningen och en del av påståendena i artiklarna till innehåll och ton utgör personangrepp som är förolämpande, överdrivna och grundlösa och på intet vis nödvändiga för att försvara de fackliga intressena. Den framhåller också att detta mål skiljer sig från det äldre målet Fuentes Bobo på så sätt att de förgripliga uttrycken inte har yttrats i hastigt mod, utan att det handlar om skrivna yttranden som har publicerats och anslagits offentligt inom företaget. Mot den bakgrunden har de spanska domstolarna balanserat de motstående intressena och deras beslut kan inte anses som orimliga eller godtyckliga. Följaktligen har de, enligt Europadomstolen, inte överskridit utrymmet för skönsmässig bedömning och artikel 10 har inte kränkts. Inget talade heller för att uppsägningarna var en hämnd för de sex förtroendemännens fackliga

Kerstin Ahlberg

Affaire Aguilera Jiménez et autres c. Espagne, requêtes nos 28389/06, 28955/06, 28957/06, 28959/06, 28961/06 och 28964/06 , dom den 8 december 2009