Kellermann-målet avgjort – Europadomstolen stjälpte inte AD

Kellermann-målet avgjort
Europadomstolen stjälpte inte AD

Äntligen har Europadomstolen för mänskliga rättigheter avgjort det omdebatterade Kellermann-målet. Arbetsdomstolens sammansättning i det specifika fallet ansågs inte strida mot principerna om opartiskhet enligt artikel 6 i Europakonventionen.

Domstolen konstaterar inledningsvis att lekmannadomare förekommer i specialdomstolar i många länder. Detta är alltså inte i sig något tecken på partiskhet och beroende. Det hindrar dock inte att oberoendet och opartiskheten kan ifrågasättas i särskilda fall. Avgörande i det här målet blev bedömningen av om lekmannadomarna kunde anses partiska utifrån ett objektivt test. Detta är fallet om de antingen har ett gemensamt intresse i strid med den klagandes eller om intressena, även om de inte är gemensamma, är sådana att de står i strid med den klagandes.

Domstolen konstaterar att en av lekmannadomarna i AD, SAFs ledamot, hade en uppfattning som avvek från majoritetens. Hade då de övriga tre ett gemensamt intresse? AD hade att pröva om de stridsåtgärder Kellermann utsatts för i syfte att förmå honom att träffa kollektivavtal kränkte hans negativa föreningsfrihet enligt artikel 11 i Europakonventionen. Den avgörande punkten i denna bedömning var, enligt Europadomstolen, om anställningsvillkoren i det kollektivavtal arbetstagarorganisationen ville att Kellermann skulle träffa var mer fördelaktiga än dem som Kellermann tillhandahöll. Lekmannadomarna kunde inte anses ha ett annat intresse än att säkerställa att dessa villkor fick en korrekt granskning och tolkning och att principerna i Europakonventionens artikel 11, som är en del av svensk lag, blev korrekt tolkade och tillämpade. Det skulle vara fel att anta att ledamöternas uppfattning om dessa objektiva omständigheter skulle påverkas av deras organisationstillhörighet, menar Europadomstolen.

Enligt domstolen skiljer sig Kellermanmålet från det s k Langborger-målet, som rörde den dåvarande svenska bostadsdomstolens sammansättning. I det enskilda fallet ansågs en objektivt sett partisk prövning ha ägt rum på två avgörande punkter. I Langborger var det fråga om att upprätthålla efterlevnaden av en norm i ett avtal som lekmannaledamöterna träffat och som vissa av dem gynnades ekonomiskt av. Sådana band saknas i Kellermannmålet.

Att Kellermann var oorganiserad och således saknade representation i AD fäster Europadomstolen inget avseende vid. Om detta skulle medföra att AD bedömdes som partisk skulle AD aldrig kunna uppfylla kriterierna för att vara en oberoende domstol i mål då ena parten inte är knuten till någon av de organisationer som utsett lekmannadomarna.

Europadomstolens dom påverkar sammanfattningsvis inte sammansättningen i AD. Domen bekräftar tidigare praxis. Hittills har enbart mål som gällt prövning av avtal som lekmannadomarna själva eller deras systerorganisationer träffat bedömts vara problematiska ur opartiskhetssynpunkt.

Petra Herzfeld Olsson

Case of AB Kurt Kellermann v Sweden (application no 41579/98) dom den 26 oktober 2004