Krånglig överenskommelse om arbetstagarinflytande vid gränsöverskridande fusioner

En politisk överenskommelse om förslaget till direktiv om gränsöverskridande fusioner träffades av ministerrådet i slutet av november.

En av nyckelfrågorna i direktivet har varit formerna för arbetstagarinflytande, särskilt styrelserepresentation. Redan 1984 antog kommissionen ett förslag till direktiv om gränsöverskridande fusioner. Förslaget blockerades emellertid i Europaparlamentet till följd av problemen kring arbetstagarnas inflytande i bolagens beslutsfattande organ. Läget var sedan låst fram till det att förordningen (2157/2001) och direktivet (2001/86) om europabolag antogs 2001. I det nya förslaget som kommissionen lade fram i slutet av förra året (se EU & arbetsrätt nr 1/2004) låter kommissionen principerna för arbetstagarinflytande vid gränsöverskridande fusioner vila på reglerna om arbetstagarinflytande i europabolag.

Den text som det nu råder politisk enighet om är ytterst komplicerad, med mängder av referenser till enstaka artiklar, punkter och underavdelningar av dessa i regleringen om europabolag. Huvudregeln är att villkoren för såväl information och samråd med arbetstagarna som för styrelserepresentation skall regleras i den medlemsstat där företaget får sitt nya säte. När det gäller styrelserepresentation ges tre undantag från huvudregeln, där den nationella lagstiftningen på orten för det nya sätet inte skall gälla. Det första undantaget är om något av de i fusionen ingående bolagen har fler än 500 arbetstagare med rätt till styrelserepresentation i sin ursprungliga nationella rätt. De andra undantagen gäller i situationer där lagstiftningen i det nya säteslandet inte ger rätt till styrelserepresentation, och syftar till att ge representation på samma nivå som i de ursprungliga bolagen. Medlemsstaterna skall då säkerställa styrelserepresentation i det fusionerade bolaget på grundval av reglerna i förordningen och direktivet om europabolag, med vederbörliga ändringar (mutatis mutandis).

Förslaget skall nu behandlas i Europaparlamentet. Rapportören, den tyske kristdemokraten Klaus-Heiner Lehne, beräknas komma med en första rapport i slutet av januari 2005.

Claes-Mikael Jonsson