Förslag till direktiv om uthyrning omstritt in i det sista

Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag skall ha minst lika förmånliga arbets- och anställningsvillkor som jämförbara arbetstagare i kundföretaget, om inte en särbehandling är motiverad av objektiva skäl. Det är huvudregeln i det förslag till direktiv om arbetsvillkoren för anställda i bemanningsföretag som kommissionen efter hård intern debatt till sist lade fram den 20 mars (KOM (2002) 149 final).

Huvudregeln är alltså den som Europafacket EFS krävde i förhandlingarna med arbetsgivarorganisationerna UNICE och CEEP, och det var motsättningarna på den här punkten som gjorde att förhandlingarna strandade (se EU & arbetsrätt nr 3/01). Kommissionen vill å andra sidan också ge medlemsstaterna stora möjligheter att göra undantag från denna likabehandlingsprincip:

• Undantag kan göras för arbetstagare som är tillsvidareanställda hos bemanningsföretaget och får lön även mellan uppdragen (vilket är det vanligaste i Sverige).
• Medlemsstaterna kan också ge arbetsmarknadens parter rätt att avtala om undantag, på villkor att de uthyrda garanteras ett adekvat skydd.
• Sist, men inte minst, behöver likabehandlingsprincipen inte tillämpas alls när uppdragen hos kundföretagen är kortare än sex veckor.
  

Principiellt viktigt är att kommissionen uttryckligen definierar ”lön” som ett sådant anställningsvillkor som omfattas av likabehandlingsprincipen. Det kan verka självklart, men hör också till det som varit omstritt i förhandlingarna mellan parterna. Vissa arbetsgivardelegationer hävdade – med informellt stöd av kommissionens egen rättstjänst – att en sådan regel strider mot EG-fördragets artikel 137.6.

Några regler mot missbruk av inhyrd arbetskraft, som EFS krävt, innehåller förslaget inte. Generaldirektoratet för sysselsättning och socialpolitik hade tänkt sig en sådan, men artikeln ändrades i sista stund och fick en rakt motsatt tendens. Där sägs nu att staterna minst vart femte år skall se över gällande begränsningar och förbud mot anlitande av inhyrd arbetskraft, och avskaffa dem om de inte längre behövs för att skydda arbetstagarna.

Kerstin Ahlberg