Danmark: Information och samråd lagregleras för första gången

I Danmark är information till och samråd med arbetstagare inte reglerat i lag, utan helt överlämnat till arbetsmarknadens parter att reglera genom kollektivavtal. För Danmark reser direktivet om information och samråd därför det efter hand klassiska problemet i samband med genomförande av EU-regler på det arbetsrättsområdet att de orsakar en förskjutning i riktning mot mer lagstiftning och minskad relativ betydelse för kollektivavtal.

Denna problemställning har gett upphov till en flerårig kamp med kommissionen om arbetstidsdirektivet (93/104), där Danmark ursprungligen vägrade att genomföra vissa av direktivets regler, t ex artikel 6 om 48 timmars arbetsvecka, genom lag, eftersom arbetstidens längd här traditionellt har reglerats genom kollektivavtal. Sedan kommissionen hade sänt ett motiverat yttrande och hotat att väcka talan vid EG-domstolen gav Danmark upp och lade i februari 2002 fram ett förslag till lag för genomförande av arbetstidsdirektivet. Det verkar inte sannolikt att Danmark skulle ta upp denna konflikt igen, så man kan förvänta sig att en dansk lag om information och samråd antas i någorlunda passande tid i förhållande till informationsdirektivets implementeringsfrist. Denna lag blir den första i sitt slag i Danmark.

Direktivets artikel 5 ger arbetsmarknadens parter på lämplig nivå möjlighet att avvika från direktivets regler. Det är således semi-dispositivt, i det att det kan frångås till nackdel för arbetstagaren genom kollektivavtal. Direktivet anger inte närmare vad som krävs för att ett avtal skall kunna avvika från direktivet, men det torde vara ett krav att det på löntagarsidan är en organisation, att döma av uttrycket ”arbetsmarknadens parter på lämplig nivå”. Enskilda arbetstagare kan inte ingå avtal som avviker från direktivet.

I en rad EU-länder är legaldefinitioner av vad som är ett kollektivavtal vanliga. Det krävs normalt att parten på löntagarsidan är en organisation, se till exempel den svenska medbestämmandelagens 23 § första stycket, som lyder:

”Med kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.”

I Danmark finns ingen sådan legaldefinition. Särskilt i äldre litteratur finns en viss tradition för en mycket bred avgränsning, enligt vilken begreppet kollektivavtal omfattar alla avtal där det på löntagarsidan är ett flertal arbetstagare. Det krävs enligt denna uppfattning inte en organisation på löntagarsidan (jämför också Arbejdsrettens dom i AD 90.007).

Informationsdirektivet kommer att bidra till att utveckla det danska kollektivavtalsbegreppet i riktning mot traditionen i Sverige och Finland och de flesta andra EU-länder.

Ruth Nielsen