Villkor för rätt till semester underkänns

Generaladvokat åberopar nya rättighetsstadgan

Trots att EUs nya stadga om grundläggande rättigheter inte är rättsligt bindande, åberopas den redan av en av EG-domstolens generaladvokater. Det är generaladvokaten Antonio Tizzano som, med hänvisning till stadgan, föreslår att domstolen skall gå på arbetstagarsidans linje i ett mål om rätten till semester.

Stadgan antogs i december i form av en högtidlig deklaration. Frågan om den helt eller delvis skulle göras rättsligt bindande sköts på framtiden, eftersom medlemsstaterna är oeniga (se EU & arbetsrätt nr 3/00). Men Tizzano använder den som underlag för sin tolkning av EUs arbetstidsdirektiv (93/104).

Enligt direktivet skall medlemsstaterna se till att varje arbetstagare får minst fyra veckors betald semester om året (eller, under en övergångstid, tre veckor). Storbritannien genomförde direktivet på så sätt att arbetstagarna inte får rätt till semester om de inte har arbetat minst 13 veckor i sträck hos samma arbetsgivare. Många människor i yrken där man regelmässigt har korta tidsbegränsade anställningar kan därför aldrig kvalificera sig för semester.

Fackföreningen Broadcasting, Entertainment, Cinematographic and Theatre Union väckte följaktligen talan mot staten och hävdade att regeln om kvalifikationsperioden strider mot direktivet.

Och generaladvokaten håller alltså med, med motiveringen att rätten till årlig betald semester erkänns som en grundläggande social rättighet i en rad internationella överenskommelser, av vilka den nya EU-stadgan innebär ”den mest kvalificerade och definitiva bekräftelsen” på detta. Visserligen, konstaterar han, är den inte formellt tvingande i sig. Men, fortsätter han, ”Jag tror…att man i ett mål som avser en grundläggande rättighets art och omfattning inte kan bortse från de relevanta uttalandena i stadgan. Framförallt kan man inte heller bortse från stadgans uppenbara syfte att, när det är möjligt enligt dess bestämmelser, fungera som en väsentlig bedömningsgrund för samtliga aktörer inom gemenskapen…”.

Det blir intressant att se om EG-domstolen kommer att resonera på samma sätt. Den brukar följa generaladvokatens förslag till domslut i cirka 85 procent av målen, men det betyder inte alltid att den motiverar sin ståndpunkt likadant. Skulle domstolen instämma i Tizzanos resonemang bekräftar den emellertid att stadgan kan ha ett rättsligt värde även om den inte är rättsligt bindande.

Kerstin Ahlberg

Mål nr C-173/99 Broadcasting, Entertainment, Cinematographic and Theatre Union mot Secretary of State for Trade and Industry, yttrande av generaladvokaten Tizzano den 8 februari 2001