Tillbaka till nyhetsbrevet

Uppförandekoder och social märkning bör bli mer enhetliga

Någon riktigt bra svensk motsvarighet till uttrycket “cor-porate social responsibility” finns inte. I den anglo-saxiska världen är det redan ett begrepp. Det innebär att företag anser sig ha ett ansvar inte bara mot sina ägare utan mot en rad andra intressenter i och utanför företaget och beslutar att frivilligt ta sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet utöver vad som krävs enligt lagar och avtal. De här idéerna bör uppmuntras, menar Europeiska kommissionen i en debattskrift, en så kallad grönbok.

Företagets ansvar kan ta sig olika utryck. Internt kan det innebära att man förbättrar insynen och medinflytandet för de anställda, att företaget investerar i arbetstagarnas kompetensutveckling och att eventuella omstruktureringar förbereds i god tid så de kan genomföras så smärtfritt för de anställda som möjligt. Utåt kan företaget ställa krav på arbetsförhållandena hos underentreprenörer och leverantörer och på att de respekterar mänskliga rättigheter. Men eftersom det är frivilliga åtaganden kan varje företagsledning ha sin egen uppförandekod och sin egen uppfattning om vad som ”ingår” i företagens sociala ansvar. På samma sätt skapas allt fler system för social märkning, som skall garantera att en vara eller en tjänst har framställts under humana förhållanden, men vilkas innebörd är oklar.

Men om man kan nå en mer enhetlig syn på vad företagens sociala ansvar innebär och skapa pålitliga system för att redovisa och utvärdera hur målsättningarna förverkligas, skulle de här idéerna kunna användas för att uppfylla EUs politiska mål, menar kommissionen. Syftet med grönboken är därför att få in förslag om hur företag och fackföreningar, icke-statliga organisationer, myndigheter och andra som påverkas av deras verksamhet kan samarbeta och åstadkomma en gemensam europeisk ”ram” för företagens sociala ansvar.

Ett mål är att ILOs kärnkonventioner om föreningsfrihet och förhandlingsrätt, avskaffande av tvångsarbete respektive barnarbete samt avskaffande av diskriminering vid anställning och yrkesutövning skall tjäna som gemensam minimi-norm för uppförandekoder och sociala märken. Ett annat mål är att ta fram principer för att redovisa verksamheters utfall i socialt och miljömässigt avseende. Om dessa rapporter skall uppfattas som något mer än PR-produkter behöver man också utarbeta pålitliga system för att granska hur redovisningen stämmer med verkligheten.

Kerstin Ahlberg

Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar KOM(2001) 366 slutlig, den 18 juli 2001


Nr 3 2001

Publicerad: July 1, 2001

Läs också

Nr 3 2001

Europabolag senast år 2004 – Medinflytande i första hand genom avtal

Europabolag senast år 2004 Medinflytande i första hand genom avtal Senast den 8 oktober 2004 skall företag med verksamhet i två eller fler EU-länder kunna välja den nya bolagsformen Societas Europaea, det vill säga europabolag e...

Läs hela artikeln

Nr 3 2001

Europafacket: Frivillliga lösningar räcker inte

Jo, lönegarantidirektivet har direkt effekt i Sverige Lönegarantidirektivet kan åberopas direkt i Sverige, tvärtemot vad EU & arbetsrätt tidigare skrivit. Referatet i nr 2/01 gällde generaladvokatens yttrande, som EG-domstolen...

Läs hela artikeln

Nr 3 2001

Branschdeklaration påverkar förslag till direktiv om uthyrningsföretag?

Tidigast i slutet av november lägger kommissionen fram ett förslag till direktiv om villkoren för anställda i bemanningsföretag. Innehållet i det kommande förslaget, men ingen utarbetad text, presenterades för medlemsstaternas r...

Läs hela artikeln

Nr 3 2001

Sociala hänsyn lika beaktansvärda som miljöargument vid offentlig upphandling

Den 4 juli utfärdade Europeiska kommissionen ett meddelande om vilket utrymme EGs regler ger för att ta hänsyn till skyddet för miljön i samband med offentlig upphandling. Dokumentet undersöker alla stadier i ett anbudsförfarande...

Läs hela artikeln