Parlamentet, kommissionen och ordförandeskapet vill ha in fri- och rättigheter i fördragen

Europaparlamentet, kommissionen och det portugisiska ordförandeskapet stöder nu tanken att den stadga om grundläggande fri- och rättigheter som håller på att arbetas fram av ett särskilt ”konvent” parallellt med regeringskonferensen skall arbetas in i fördragen. Till de tveksamma hör Danmark, Finland och Sverige.

Som EU & arbetsrätt rapporterade i nr 4/99 ställer de nordiska fackliga organisationerna, bland vilka i synnerhet svenska LO har varit skeptisk, däremot upp på idén. De tyckte sig ha fått gehör i Europafacket (EFS) för en lösning som skulle garantera fackliga fri- och rättigheter utan att EG-domstolen fick möjlighet att utveckla en genomsnittlig europeisk stridsrätt. Enligt det kampanjmaterial som nu sprids vill EFS emellertid ge EG-domstolen behörighet att pröva frågor om gränsöverskridande fackliga rättigheter.

–Jag väljer ändå att säga att det motsvarar våra krav, säger Erland Olauson på LO.

De grundläggande fri- och rättigheterna tycks alltså komma upp på regeringskonferensens bord kring årsskiftet. Några sociala frågor i övrigt står inte på dagordningen denna regeringskonferens. Något som kan få indirekt betydelse för EUs socialpolitik är emellertid förslaget att beslut om ”företrädande och kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen inbegripet medbestämmande” och om ”ekonomiska bidrag till åtgärder för att främja sysselsättning och skapa arbetstillfällen”, som idag kräver enhällighet enligt artikel 137.3 i EG-fördraget, i framtiden skall kunna tas med kvalificerad majoritet.

KA

Både arbetet med stadgan om grundläggande fri- och rättigheter och regeringskonferensen kan följas på http://ue.eu.int/sv/summ.htm