Negativ föreningsrätt ur europeiskt perspektiv

Anders Agell (red) Peter Hanau, Kent Källström, Johan Schelin och Tore Sigeman: Föreningsfrihet och stridsåtgärder på arbetsmarknaden – Gustafssonmålet i perspektiv, 34 Rättsfondens skriftserie, Iustus förlag, Uppsala 1999, 182 sidor (ISBN 91-87582-15-5)

Syftet med den här boken anges i inledningen inte bara vara att presentera det s k Gustafssonmålet (se EU & arbetsrätt nr 2/99 och 3/98) utan också att ge ett vidare ”rättsjämförande” perspektiv. Boken lever väl upp till dessa ambitioner. Europakonventionens bestämmelse om föreningsfriheten analyseras ur både svenskt och internationellt perspektiv.

Boken har sin upprinnelse i ett seminarium om Gustafssonfallet som hölls i Rättsfondens regi redan 1996. När resningsansökan lämnades in fick bokens utgivning anstå och utvecklingen avvaktades. I bokens tre centrala uppsatser har den utveckling som sedan följde i Europadomstolen och på nationellt plan arbetats in. Agell analyserar domarna och bidrar med rättspolitiska kommentarer med anledning av den Öbergska utredningen och dess följande proposition. Källström presenterar de internationella instrument som behandlar den negativa föreningsfriheten och belyser dess relation till den positiva föreningsfriheten.

Vidare gör han en ingående analys av domarna och kommenterar dem från svenskt perspektiv. Hans slutsats blir att Europakonventionens artikel 11, när det gäller stridsåtgärder och hängavtal, i praktiken medför förbud endast för ”stridsåtgärder som orsakar omfattande skador och som huvudsakligen utgör en maktdemonstration eller en hämndaktion från föreningens sida”. Sigeman sätter in den negativa föreningsfriheten i ett vidare perspektiv och presenterar dess svenska historik och dess omfattning mot bakgrund av flera rättsfall från Europadomstolen samt kompletterar med innebörden av den negativa föreningsfriheten i Europarådets sociala stadga.

Dessutom behandlas frågan om den negativa föreningsfriheten kan ha någon inverkan på annan svensk arbetsrätt, t ex avseende anställning, omplacering, diskriminerande anställningsvillkor, granskningsarvoden mm. Ytterligare en fråga är hur brott mot konventionen skall sanktioneras. Johan Schelin behandlar bl a skyddet för den negativa föreningsfriheten och stridsåtgärders lovlighet i de andra nordiska länderna, medan Peter Hanau i sitt bidrag svarar på frågan om ett Gustafssonfall skulle kunna uppstå i Tyskland och gör vissa reflektioner från ett EU-perspektiv. Tyvärr har dessa två uppsatser inte uppdaterats. Exempelvis förbises att Finland numera har ett grundlagsskydd för såväl den positiva som den negativa föreningsfriheten, inklusive ett skydd för dess fackliga aspekt.

Petra Herzfeld Olsson