Avtalstexten ändrades i ministerrådet

Senast den 10 juli år 2001 skall medlemsstaterna ha genomfört bestämmelserna i det europeiska avtalet om visstidsanställningar, enligt huvudregeln i det direktiv som ministerrådet antog den 28 juni. Men den avtalstext som är fogad till direktivet, som har nr 1999/70, är inte identisk med den som de europeiska arbetsgivarorganisationerna UNICE och CEEP och den fackliga samorganisationen EFS förhandlade fram (se EU & arbetsrätt nr 1/99).

För de avtalsslutande organisationerna är det en viktig princip att direktiv som bygger på sådana här avtal skall genomföra avtalen till punkt och pricka, utan några ändringar. Kommissionen brukar också framhålla att den kommer att dra tillbaka sitt förslag till direktiv om ministerrådet försöker ändra i avtalet. Avtalstexten tas därför inte in som en del av själva direktivet, utan fogas som en bilaga till detta.

Men avtalet om tidsbegränsade anställningar har i själva verket ändrats två gånger på initiativ av EUs institutioner. Förhandlingarna avslutades redan i januari, då de två delegationerna hade enats om en text. Två månader senare hade den antagits av alla organisationernas behöriga organ. Men texten var inte längre identisk med den som förhandlats fram. På förslag av kommissionens rättstjänst hade organisationerna gått med på att slå ihop två artiklar och ändra två rubriker. Syftet tycks ha varit att undanröja eventuella tvivel om vilken rättslig grund direktivet baserades på. I detta skick fogades avtalet till kommissionens direktivförslag.

När det antagna direktivet publicerades (EGT nr C 258 sid 24, 10.7.1999) hade avtalet emellertid ändrats igen. De flesta ändringarna är mycket små och av rent redaktionell karaktär, men i ett par fall kan man ifrågasätta om inte textens innebörd har påverkats. I den engelskspråkiga versionen – som är originalet – har två ord lagts till i klausul 4 om principen om icke-diskriminering, så att den har blivit mer lik motsvarande klausul i deltidsavtalet. Och i klausul 8.4 har orden ”take account of” ändrats till ”take note of”. Det senare kan tolkas som något mindre förpliktande än den ursprungliga ordalydelsen.

Till protokollet från rådsmötet fogade Storbritannien ett uttalande som innebär att direktivet, enligt dess uppfattning, inte är tillämpligt på löneförhållanden (se EU & arbetsrätt nr 2/99). Det är en ensidig deklaration som inte torde ha någon annan betydelse än som en indikation på hur Storbritannien kan komma att förhålla sig när direktivet skall genomföras.

Kerstin Ahlberg