Svenska parterna överens: Tydliga domskäl visar att vi kan fortsätta som vanligt

• Nu står det klart att vi kan fortsätta som vanligt! Av domskälen framgår tydligt att det är medlemsstaterna själva som bestämmer hur löner fastställs och vad som är ”tillräckliga” minimilöner. Det är den samfällda reaktionen från såväl arbetsgivare som fackliga organisationer i Sverige på EU-domstolens dom om minimilönedirektivet.

–En välskriven dom, sammanfattade Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl när svenska Arbetsmarknadens EU-råd höll seminarium ett par dagar efter att domen kommit.

Arbetsmarknadens EU-råd (ett samarbetsorgan mellan Svenskt Näringsliv, svenska LO och förhandlingskartellen PTK) motarbetade antagandet av EU:s minimilönedirektiv (2022/2041) med all kraft, och uppmanade Sveriges regering att stöda Danmark i målet om att få det ogiltigförklarat. Men trots att direktivet i huvudsak klarade sig helskinnat genom rättsprocessen (se s 2 i detta nummer av EU & arbetsrätt) var tongångarna nu odelat positiva.

Förklaringen ligger i de tydliga domskälen.

–EU-domstolen är mycket tydlig med att direktivet inte påverkar medlemsstaternas val av modell för hur löner fastställs. Den slår också fast att ”tillräckliga” löner är ett nationellt begrepp, sade Hanna Björknäs från LO.

I Sverige har parterna också varit oroliga för att direktivet skulle ge enskilda arbetstagare en rätt att kräva en viss minimilön, men även på den punkten är domskälen tydliga.

–Någon sådan individuell rätt finns inte enligt direktivet, fortsatte Hanna Björknäs. Hon pekade också på att domstolen understryker att direktivet fullt ut garanterar arbetsmarknadsparternas självständighet.

En intressant fråga är vad som nu ska ske. Det verkar vara oklart om och hur processen med att ”rätta” direktivet ska gå vidare, påpekade Hedvig Forsselius från PTK.

–Enligt artikel 266 i EUF-fördraget ska den part vars rättsakt har förklarats ogiltig vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa domen. Såvitt känt ligger bollen nu hos EUkommissionen för överväganden. Eftersom de inledande skälen i direktivet hänger ihop med de ”hårda” artiklarna är det kanske inte så enkelt som att bara stryka de delar som EUdomstolen ogiltigförklarade.

Med domen står det nu också klart att de åtgärder som Sverige har vidtagit för att genomföra direktivet är tillfyllest. Liksom i Finland (se artikeln nedanför) anser sig Sverige inte behöva göra något utöver att rapportera till Europeiska kommissionen om hur kollektivavtalstäckningen utvecklas. Och den första rapporten – som utarbetats i fullt samförstånd med arbetsmarknadens parter – har redan skickats iväg, berättade Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Kerstin Ahlberg