Europadomstolen tar upp Transports klagomål om föreningsrättskränkning

• Kränktes Transportarbetareförbundets föreningsfrihet när de svenska domstolarna ogiltigförklarade förbundets uteslutning av en aktiv sverigedemokrat? Den frågan ligger på Europadomstolens bord efter att förbundet klagat dit. Nu har domstolen ställt frågor till parterna vilket innebär att målet tagit ett steg närmare ett avgörande.

2019 uteslöt Transport en medlem som var kommunalt förtroendevald för Sverigedemokraterna, ett nationalistiskt och socialkonservativt parti. Partiet för en politik som är oförenlig med fackets ändamål som det beskrivs i stadgarna, menade Transport. Medlemmen väckte talan och tingsrätt och hovrätt ogiltigförklarade uteslutningen (se EU & arbetsrätt nr 4/2022, s. 3). Högsta domstolen gav inte prövningstillstånd.

Transport klagade till Europadomstolen och gjorde gällande att staten kränkt medlemmarnas föreningsfrihet enligt artikel 11 i Europakonventionen när domstolarna ogiltigförklarade uteslutningen (se EU & arbetsrätt nr 3/2023 s. 3). Kränkningen bestod i att staten ingripit i förbundets rätt att själv bestämma om vem som får vara medlem.

Nu ställer Europadomstolen alltså frågor till parterna i målet. Staten och Transport ska förklara om de anser att det skett ett ingrepp i förbundets föreningsfrihet och särskilt i rätten att bilda en fackförening. Den part som anser att ett sådant ingrepp ägt rum ska också svara på om agerandet är tillåtet med tillämpning av andra stycket i artikel 11 – dvs. om inskränkningen föreskrivits i lag, och på ett sätt som i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Europadomstolen anknyter i frågorna till sin dom ASLEF v. UK 11002/05 där den kom fram till att ett fackförbund hade rätt att utesluta en person som var medlem i det högerextrema British National Party. Ett avgörande om det svenska uteslutningsärendet skulle således bidra dels till diskussionen om så kallad politisk diskriminering, dels till att belysa vilka relationer mellan staten och fackföreningsrörelsen som ryms inom föreningsfriheten.

Niklas Selberg

professor, Linnéuniversitetet