Avgörande att Europadomstolen fick veta varifrån uppgifterna kom

Riksdagens konstitutionsutskott fann ingen anledning att kritisera den socialdemokratiska regeringens agerande inför Europadomstolen i fallet Torgny Gustafsson mot svenska staten (betänkande 1998/99 KU25). Frågan i det ursprungliga målet var om de stridsåtgärder som vidtagits mot Gustafsson därför att han inte ville teckna kollektiv- eller hängavtal stod i strid med Europakonventionens skydd för föreningsfriheten.

Vilka krav ställs?
Frågan i KU var vilka krav som ställs på regeringen att utreda sanningshalten i det material som ligger till grund för statens talan inför Strasbourgorganen. I ett tidigare betänkande angående regeringens handläggning av fallet Leander mot svenska staten påpekade KU "att regeringen alltid måste sträva efter att se till att konventionsorganen erhåller fullständig och korrekt information, även när informationen talar emot den ståndpunkt regeringen intagit"(1997/98:KU25). I det fallet godtogs regeringens eventuellt missvisande agerande i huvudsak på grund av den säkerhetspolitiska situation som då hade rått. Samtidigt framhöll KU dock att information som bedöms vara felaktig givetvis inte får förmedlas till konventionsorganen.

Ingen hade full information
I Gustafssonmålet var staten inte ursprungligen part i konflikten. Därigenom hade, enligt KU, staten inte tillgång till exakt information om konflikten mellan de ursprungliga parterna. Enligt KUs utredning var det således inte möjligt för någon av de regeringar som handlade målet att göra anspråk på att i alla delar förmedla en fullständig och helt korrekt information. För bedömningen av regeringarnas handlande är det därför av avgörande betydelse att de tydligt inför Strasbourgorganen angav att det inte gick att fastslå vilka anställningsvillkor som rådde vid den ursprungliga konflikten. Den socialdemokratiska regeringen påpekade exempelvis tydligt att uppgifterna härrörde från den aktuella fackföreningen och sökte, enligt KU, vidare i flera avseenden säkerställa att Europadomstolen skulle få tillgång till ett fullständigt och korrekt underlag. Också den borgerliga regeringen, som handlade fallet i ett tidigare skede, angav varifrån informationen härrörde. Någon kritik i denna del framför KU därför inte.

Uppseendeväckande agerande
Den borgerliga regeringens agerande inför kommissionen befanns dock ur en annan aspekt vara uppseendeväckande. Den uttalade sig nämligen om det berättigade i stridsåtgärderna utan att ha gjort någon utredning i frågan. Den borgerliga regeringen bestred konventionsbrott, men ifall artikeln om föreningsfrihet skulle anses tillämplig medgav den att de fackliga stridsåtgärderna inte varit befogade.

Petra Herzfeld Olsson