Tillbaka till nyhetsbrevet

Storbritannien vill inte att direktivet skall gälla lönediskriminering

Det direktiv som skall göra reglerna i det europeiska ramavtalet om tidsbegränsade anställningar bindande i medlemsländerna skall inte gälla löner. Det är innebörden av en protokollsanteckning som Storbritannien vill foga till ministerrådets protokoll.

Den 1 maj, samma dag som Amsterdamfördraget trädde i kraft, lade kommissionen fram ett förslag till direktiv. När arbetsmarknadsministrarna möttes den 25 maj fanns förslaget på dagordningen, men de kunde inte anta direktivet då. Det berodde på en ny regel som hade trätt i kraft med Amsterdamfördraget och som innebär att ett lagförslag inte kan antas förrän tidigast sex veckor efter att kommissionen gjort det tillgängligt på alla språk. Några delegationer ville att man åtminstone skulle ingå en "politisk överenskommelse" om att anta direktivet, en företeelse som inte har någon formell status men som i praktiken innebär att medlemsstaterna binder sig. Förslaget avvisades dock som ett sätt att kringgå sexveckors-regeln. De närvarande nöjde sig därför, enligt en pressrelease, med att konstatera att de "såg välvilligt" på avtalet.

Direktivet kommer sannolikt att antas först efter den 1 juli, då Finland övertar ordförandeskapet. Till protokollet från det mötet vill Storbritannien foga ett uttalande som innebär att direktivet kan genomföra ramavtalets bestämmelser enbart på områden som inte rör löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout, eftersom dessa områden utesluts från gemenskapens kompetens enligt artikel 137.6 i fördraget (tidigare artikel 118.6). Det är en utbredd uppfattning att artikelns undantag för "löneförhållanden" inte hindrar EG från att anta regler med indirekta effekter på löner (t ex regler mot diskriminering), men undantagets innebörd har aldrig prövats. Kanske hoppas regeringen att på det här viset kunna komma till de brittiska arbetsgivarnas hjälp i efterhand. I de förhandlingar som ledde fram till avtalet försökte dessa nämligen övertyga de fackliga förhandlarna om att det diskrimineringsförbud som slås fast i avtalet inte skulle tilllämpas fullt ut på sådana tilläggspensioner som arbetsgivarna bekostar (och som ju är lön enligt EG-domstolens praxis i likalönsmål). Som avtalet slutligen formulerades gäller diskrimineringsförbudet dock "anställningsvillkor" generellt (se EU & arbetsrätt nr 1/99).

Kerstin Ahlberg


Direktivförslaget finns att hämta på
http://europa.eu.int/comm/dg05/key_en.htm


Nr 2 1999

Publicerad: April 1, 1999

Läs också

Nr 2 1999

Avgörande att Europadomstolen fick veta varifrån uppgifterna kom

KU om regeringens ansvar i Gustafssonmålet: Avgörande att Europadomstolen fick veta varifrån uppgifterna kom Riksdagens konstitutionsutskott fann ingen anledning att kritisera den socialdemokratiska regeringens agerande inför Eur...

Läs hela artikeln

Nr 2 1999

Sverige och Finland måste införa tvingande barnledighet

Finland och Sverige har inte genomfört direktivet 92/85 om skydd för gravida kvinnor och nyblivna mödrar på rätt sätt, eftersom varken den finska lagen eller den svenska tvingar kvinnor i dessa situationer att vara hemma från a...

Läs hela artikeln

Nr 2 1999

Finlands Högsta domstol återbröt inte AD-dom om diskriminerande kollektivavtal

Finlands Högsta domstol avslog arbetsgivarpartens ansökan om återbrytning av den dom från förra året där Arbetsdomstolen underkände ett kollektivavtalsreglerat system för så kallade erfarenhetstillägg (AD 34/1998). AD ans�...

Läs hela artikeln

Nr 2 1999

Enighet i rådet om arbetstid och arbetsmiljö men parlamentet kan driva fram ändringar

Nu är också sjömännens arbetstider reglerade genom EG-lagstiftning, sedan ministerrådet den 21 juni antagit ett direktiv som bygger på ett avtal mellan European Community Shipowners' Association (ECSA) och Federation of Transpor...

Läs hela artikeln