Tillbaka till nyhetsbrevet

Direktiv om insyn i lönesättningen antaget

• Insyn i lönesättningen och skärpta efterlevnadsmekanismer ska stärka likalöneprincipen inom EU. Det följer av att Europaparlamentet och ministerrådet nu även formellt har antagit den kompromiss om direktivet om insyn i lönesättningen som de enades om i slutet av förra året (se EU & arbetsrätt nr 4/2022, s. 4-5).

Principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete, som slås fast både i artikel 157 i EUF-fördraget och artikel 4 i direktiv 2006/54, får nu brett stöd i de nya reglerna:

Medlemsstaterna ska ta fram verktyg och metoder som stöd för arbetsvärdering. Kriterierna för att bedöma om olika arbetstagare utför arbete av lika värde är färdigheter, ansträngning, ansvar och arbetsförhållanden och ska vara objektiva och könsneutrala.

Arbetssökande får rätt till information om ingångslön och ingångslöneintervall för den anställning som de söker. En arbetssökande får inte tillfrågas om vad hen har eller tidigare har haft i lön.

Arbetstagarna ska få lätt tillgång till de kriterier som arbetsgivaren använder för att fastställa löner och löneutveckling. Dessutom får de rätt till skriftlig information om sin egen lönenivå och genomsnittliga lönenivåer uppdelad efter kön och för arbetstagarkategorier som utför lika eller likvärdigt arbete.

Arbetsgivare med 100 anställda eller fler åläggs en rad nya skyldigheter.
• De ska informera sina anställda, facket och de övervakningsorgan som medlemsstaten har utsett om bland annat löneskillnader mellan könen i varje arbetstagarkategori. Beroende på arbetsgivarens storlek ska informationen ges antingen årligen eller vart tredje år. Löneskillnader som inte kan motiveras av könsneutrala kriterier ska avhjälpas inom en ”rimlig” tid.
• Om rapporten visar att det skiljer mer än 5 procent i genomsnittlig lön för män och kvinnor i samma kategori, om skillnaderna inte kan motiveras med könsneutrala kriterier och om arbetsgivaren inte har avhjälpt dem inom sex månader ska arbetsgivaren genomföra en lönebedömning tillsammans med facket. Denna lönebedömning syftar till att identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män och ska omfatta en analys av könsfördelningen i varje arbetstagarkategori, genomsnittliga lönenivåer efter kön, skillnader i lönenivåer mellan könen och skälen till dessa. Lönebedömningen ska sedan delges de anställda, övervakningsorganen och facket. Därefter har arbetsgivaren än en gång ”en rimlig tid” på sig att avhjälpa oberättigade löneskillnader.

De nya reglerna om rättsmedel och efterlevnad inbegriper bland annat följande: Sanktionssystemet förtydligas och skärps. Den som utsatts för lönediskriminering ska få full kompensation, dvs. försättas i samma situation som om diskriminering inte skett, men också få ersättning för ideell skada.

Domstolar ska kunna besluta om vitessanktionerade förelägganden mot arbetsgivare som inte upphör med överträdelser av direktivet eller som inte vidtar åtgärder för att förverkliga likalöneprincipen.

Den arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter om insyn i lönesättningen får bevisbördan för att ingen diskriminering förekommit. Direktivet ger detaljerade processuella regler om hur det kan bevisas vilket arbete som är lika eller likvärdigt (jämförbar situation), kärandens tillgång till bevisning samt preskriptionstidens beräkning. En kärande som förlorar ett mål om brott mot direktivets regler men som har haft rimliga skäl att väcka talan slipper betala rättegångskostnaderna. Skärpta sanktioner ska gälla för upprepade överträdelser av likalöneprincipen.

För första gången lagstiftas nu också om s.k. intersektionell diskriminering, som alltså grundar sig på en kombination av kön och en eller flera andra av de grunder som föreligger i EU:s diskrimineringsrätt.

De nya lönetransparensreglerna ska inte inverka på utrymmet för att ingå kollektivavtal.

Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 7 juni 2026. Direktivet innehåller både detaljerade och öppna, oklara regler, men också ingående reglering av ämnen som annars brukar uppfattas som medlemsstaternas ansvar (sanktioner och procedurfrågor). De nationella genomförandeprocesserna blir sannolikt komplexa.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

Direktiv 2023/970 av den 10 maj 2023 om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete genom insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer


Nyhetsbrevet som pdf
Nr 2 2023

Publicerad: April 1, 2023

Läs också

Nr 2 2023

EU-DOMSTOLEN SVARAR ISLANDS LANDSRÉTTURRegler om kollektiva uppsägningar gäller ocksånär arbetsgivaren vill ändra arbetsvillkoren

• Proceduren i direktivet om kollektiva uppsägningar (98/59) måste följas även när en arbetsgivare visserligen erbjuder arbetstagarna fortsatt anställning men kräver att de godtar kraftigt försämrade anställningsvillkor. Det har ...

Läs hela artikeln

Nr 2 2023

Hamnarbetarförbundet gör nytt försök i Europadomstolen

• Hamnarbetarförbundets föreningsfrihet och rätt till rättvis rättegång kränks av svenska staten. Det framförs i ett nytt klagomål från förbundet till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna. Det är domen AD 2023 nr 25,...

Läs hela artikeln

Nr 2 2023

Åldersdiskriminerad fackordförande får skadestånd

• Danskan Karen Retvig, som inte fick ställa upp till omval som ordförande i sitt fackförbund eftersom hon fyllt 60 år, har nu – tolv år senare – tillerkänts 25 000 danska kronor i skadestånd av Østre Landsret. Att det har t...

Läs hela artikeln

Nr 2 2023

Krisinstrumentet ska inte påverka rätten till kollektiva förhandlingar och stridsåtgärder

• Rätten till kollektiva förhandlingar och att vidta kollektiva stridsåtgärder ska inte påverkas av EU:s krisinstrument för den inre marknaden. Det är medlemsstaternas regeringar överens om enligt den allmänna riktlinje inför förh...

Läs hela artikeln