Krisinstrumentet ska inte påverka rätten till kollektiva förhandlingar och stridsåtgärder

• Rätten till kollektiva förhandlingar och att vidta kollektiva stridsåtgärder ska inte påverkas av EU:s krisinstrument för den inre marknaden. Det är medlemsstaternas regeringar överens om enligt den allmänna riktlinje inför förhandlingarna med Europaparlamentet som ministerrådet antog i början av juni. Europafackets farhågor ser alltså ut att komma på skam.

Det var i höstas som Europeiska kommissionen lade fram sitt förslag till en förordning om ett krisinstrument för den inre marknaden (se EU & arbetsrätt nr 3/2022 s. 1). Med det ville den angripa två problem, nämligen hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster och personer, och brist på sådana varor och tjänster som behövs i en kris. Därmed skulle också den så kallade jordgubbsförordningen från 1998 bli överflödig och upphävas.

Jordgubbsförordningen (2679/98) innebär att medlemsstaterna är skyldiga att ingripa mot åtgärder som hindrar den fria rörligheten för varor. Den innehåller dock ett uttryckligt undantag för ”hinder” i form av fackliga stridsåtgärder. Europafackets oro berodde på att det inte fanns något motsvarande undantag i kommissionens förslag till krisinstrument.

Enligt det förhandlingsmandat som ministerrådet nu har antagit vill medlemsstaternas regeringar emellertid att krisinstrumentet renodlas till att omfatta just allvarliga kriser. Därför vill de inte upphäva jordgubbsförordningen som ska fortsätta gälla i normala fall. Dessutom ska även det nya krisinstrumentet innehålla skydd för rätten att förhandla kollektivt och att vidta stridsåtgärder, såväl i ingressen som i de bindande artiklarna.

Kerstin Ahlberg

9683/1/23 Not från Rådets generalsekretariat till Coreper Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council establishing a Single Market emergency instrument and repealing Council Regulation No (EC) 2679/98 – Mandate for negotiations with the European Parliament