EG-domstolen underkände danska sjuklöneregler

Igen har det visat sig att rättsutvecklingen på EU-nivå är en avgörande faktor för den danska arbetsrättens utveckling. Detta sedan EG-domstolen i målet Høj Pedersen m fl underkänt danska bestämmelser om lön vid frånvaro på grund av sjukdom som beror på graviditet. Arbetsmarknadsministern förklarade omedelbart att den så kallade funktionærloven skulle ändras.

Enligt de danska sjuklönereglerna skall arbetsgivaren fortsätta att betala full lön till arbetstagare som är arbetsoförmögna på grund av sjukdom. En anställd som blir sjuk medan hon är gravid har dock, enligt funktionærloven, rätt till full lön bara om sjukdomen inte har samband med graviditeten. Med hänvisning till EG-rätten, enligt vilken sjuklön omfattas av fördragets artikel 119 om likalön, har det hävdats i litteraturen att kvinnor generellt måste anses ha rätt till lön under graviditetsbetingad sjukdom utanför den normala barnledigheten, och frågan har nu alltså prövats av EG-domstolen. Den slog fast att artikel 119 och likalönedirektivet (75/117)
”utgör hinder för en nationell lagstiftning, i vilken det föreskrivs att en gravid kvinna, som innan barnledigheten inleds blir arbetsoförmögen till följd av ett sjukdomstillstånd som har samband med graviditeten och som styrks av ett läkarintyg, inte har rätt att utfå full lön av sin arbetsgivare, utan dagpenning som utbetalas av en lokal myndighet, medan en arbetstagare vid arbetsoförmåga som har orsakats av sjukdom, och som styrks av ett läkarintyg, i princip har rätt att utfå full lön av sin arbetsgivare.”

Enligt ordalydelsen i funktionærlovens 7§ 2st 2p kan arbetsgivaren dessutom fritt skicka hem en gravid arbetstagare upp till tre månader före nedkomsten, även om hon är förmögen att arbeta och inte vill ta ut barnledighet, som i denna situation bara berättigar henne till halv lön från arbetsgivaren (och inget från samhället förrän fyra veckor före nedkomsten). Detta är en klart ofördelaktig behandling på grund av graviditeten och strider mot likabehandlingsprincipen. Också på den här punkten ställdes frågor till EG-domstolen som slog fast att likabehandlingsdirektivet (76/207) och moderskapsdirektivet (92/85) ”utgör hinder för en nationell lagstiftning, i vilken det föreskrivs att en arbetsgivare kan skicka hem en gravid kvinna från arbetet utan att betala henne full lön, när han anser att han inte kan få användning för henne i arbetet, trots att hon inte är arbetsoförmögen.”

Ruth Nielsen

Mål nr C-66/96 Handels- og Kontorfunktionærernes Forbund i Danmark mfl för Høj Pedersen m fl mod Fællesforeningen for Danmarks Brugsforeninger mfl, dom 19 november 1998