Europeiska företagsråd bra för alla – men de kunde vara fler

Positiva tongångar och inga ändringsförslag – det blev resultatet när kommissionen utvärderade direktivet om europeiska företagsråd (2009/38) i våras.

1994 kom de första reglerna som möjliggör för arbetstagare i stora företag med verksamhet i flera EU-länder att begära att det inrättas ett organ för ”social dialog” där företagets centrala ledning informerar och samråder med de anställda om gränsöverskridande frågor om verksamhetens utveckling. 2009 omarbetades direktivet, och nu var det dags för utvärdering.

Utvärderingen visar att medlemsstaterna sedan 2009 har införlivat reglerna väl, ofta ordagrant. De ger upphov till få tvister på nationell nivå, och ingen på EU-nivå. Europeiska företagsråd är dock inte särskilt vanliga. Bara i hälften av de företag som kan inrätta ett europeiskt företagsråd har detta verkligen Nytt förslag om flytt av säte och arbetstagarinflytande skett, summerar kommissionen.

Arbetsgivarna har i utvärderingen uppgett att det europeiska företagsrådet gynnar alla parter. Majoriteten av dem anser vidare att fördelarna med det europeiska företagsrådet uppväger kostnaderna.

Trots att kommissionen noterar att definitionen av vad som är en gränsöverskridande fråga (och därmed en angelägenhet för det europeiska företagsrådet) fortfarande är svårtolkad i praktiken, så aviserar den inga lagändringar, vare sig på denna punkt eller på andra. De konkreta förslagen handlar om att utveckla en praktisk handledning om reglerna, samt att (inom befintlig budgetram) lämna visst ekonomiskt stöd till inrättandet av europeiska företagsråd.

Niklas Selberg, jur.dr.
Lunds universitet

COM(2018) 292 Rapport om medlemsstaternas genomförande av direktiv 2009/38