EUs arbetsrätt behandlad i sitt nationella och internationella sammanhang

Ruth Nielsen: European Labour Law, DJØF Publishing, Copenhagen 2000, 480 sid, ISBN 87-574-0327-9

En av de största fördelarna med Ruth Nielsens bok European labour law är att den erbjuder en läsning av EUs arbetsrätt i förhållande till den internationella arbetsrätten (ILO-konventioner, Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och den sociala stadgan från 1961) och de nationella rättssystemen (särskilt Danmark, Finland, Sverige, England, Tyskland och Frankrike). Gemenskapsrätten behandlas på detta vis i sitt nationella och internationella sammanhang.

Bokens kapitel täcker den sociala EG-rätten i dess helhet och rör arbetsrättens nationella, internationella och EG-rättsliga källor, kollektiva förhandlingar, anställningsavtal, jämställdhet mellan kvinnor och män, fri rörlighet för personer, den nya utvecklingen inom EG när det gäller jämlikhet och kampen mot diskriminering och, slutligen, arbetsmiljön. Det sista kapitlet ägnas åt processuella aspekter på genomförandet av EG-rätten.

Författarens analysmetod är originell och framstår som särskilt berikande. Med undantag för den fria rörligheten för arbetstagare där gemenskapsrätten till sin natur är överordnad, gör hon för varje ämne en jämförande analys som ger läsaren möjlighet att få grepp om de nationella särdragen. Sålunda behandlar kapitlet om kollektiva förhandlingar kollektivavtalens bindande verkan, förhållandet till lagen, vilka som kan vara parter i förhandlingarna samt konfliktreglerna. Därefter analyseras de internationella texterna, och de eventuella motsägelserna mellan gemenskapsrätten och övriga internationella källor avslöjas. Slutligen är de gemenskapsrättsliga texterna och EG-domstolens praxis mycket grundligt studerade, vilket gör det möjligt att framhålla gemenskapsrättens särdrag.

Sålunda är den kollektiva förhandlingens roll på denna nivå fortfarande marginell, medan den är grundläggande i alla EUs medlemsländer. Och medan de nationella arbetsrättssystemen är födda ur industrialiseringen av ekonomin, så är gemenskapsarbetsrätten utvecklad senare och avser fullt ut informationssamhället. Ruth Nielsen bidrar också med en speciellt intressant belysning av europarättens uppkomst, samspelet mellan nationella rättssystem och EG-rätten, de möjliga konflikterna mellan de olika nivåerna och framför allt gör hon det möjligt att förutse arbetsrättens framtida utveckling på såväl nationell nivå som på gemenskapsnivå.

Sylvaine Laulom
lektor, universitetet i St Etienne