EU:s konkurrensrätt ska inte hindra kollektivavtal för egenföretagare utan anställda

Nu föreslår Europeiska kommissionen riktlinjer för hur EU:s konkurrensrätt ska tolkas för att klargöra att även egenföretagare utan anställda under vissa förutsättningar ska ha rätt att ingå kollektivavtal.

Artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) förbjuder avtal mellan företag som hindrar konkurrensen. Det betyder att ”äkta” egenföretagare är förhindrade att ingå kollektivavtal med sina kundföretag/ uppdragsgivare.

Det finns emellertid egenföretagare som är så underordnade sina kunder/uppdragsgivare att de tvingas arbeta under mycket otrygga förhållanden – och denna tendens har förstärkts i den så kallade plattformsekonomin. Dessa personer har inga anställningsavtal men lever likväl på att sälja sin egen arbetskraft inom ramen för olika tjänster.

 I början av 2021 inledde kommissionen därför ett öppet samråd om hur man skulle kunna göra det möjligt för egenföretagare att sluta kollektivavtal utan att det skulle strida mot de konkurrensrättsliga reglerna (se EU & arbetsrätt nr 1/ 2021 s. 5). Den skissade då på olika alternativ för hur detta skulle kunna göras. Nu har den tagit nästa steg och har lagt ut ett förslag till riktlinjer för hur EU:s konkurrensrätt ska tolkas för fortsatt samråd.

Förslaget bygger på en tvådelad strategi som ska ”klargöra” två aspekter: dels ska vissa typer av kollektivavtal anses falla utanför artikel 101 FEUF, dels avser kommissionen inte att ingripa mot vissa andra kategorier av kollektivavtal.

Tre typer av kollektivavtal som ingås av egenföretagare med en ställning som är jämförbar med arbetstagares ska anses falla utanför artikel 101. Det är de som ingås av:
• ekonomiskt beroende egenföretagare som har minst 50 procent av sin inkomst från en kund och som ofta är integrerade i kundföretaget och styrs av det;
• egenföretagare som arbetar sida vid sida med arbetstagare och utför samma eller liknande arbetsuppgifter som dessa, som styrs av kundföretaget och som inte bär någon affärsrisk och
• egenföretagare på digitala plattformar i beroendeställning där plattformen ensidigt bestämmer villkoren för transaktioner kring arbetet. Det är således inte fråga om de plattformar som endast förmedlar kontakt mellan parterna – den måste påverka transaktionen.

Dessutom avser kommissionen inte att ingripa mot kollektivavtal som syftar till att kompensera obalans i fråga om förhandlingsposition och som är ägnade att förbättra arbetsvillkoren. Det gäller egenföretagare som inte har en ställning som motsvarar arbetstagares, men som likväl är kraftigt underordnade sina motparter. Det är två grupper av kollektivavtal som kommissionen inte tänker angripa:
• sådana som ingåtts mellan egenföretagare och ekonomiskt starka motparter och där det råder tydlig skillnad mellan parternas förhandlingsposition. Det rör sig om antingen motparter som representerar hela sektorn eller branschen eller sådana som har en omsättning på över 2 miljoner euro eller fler än tio anställda och
• kollektivavtal som egenföretagare ingått med stöd av tydliga undantag i nationell lagstiftning eller i EU-rätten.

Dokumentet som nu är öppet för samråd handlar således inte om ändringar i konkurrensrätten utan om hur kommissionen avser att tillämpa de gällande reglerna. EUdomstolens praxis kvarstår givetvis också oförändrad. Det är inte heller fråga om att ändra begreppen arbets- respektive uppdragstagare. Riktlinjerna är tänkta att tillämpas på hela arbetsmarknaden och inte endast för plattformsekonomin.

Niklas Selberg
universitetslektor, Lunds universitet

C(2021) 8838 Communication form the Commission Approval of the content of a draft for a Communication from the Commission Guidelines on the application of EU competition law to collective agreements regarding the working conditions of solo self-employed persons Annex