Fack och arbetsgivare ser över ersättningsregler för att blidka ESA

Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar i Norge håller på att se över de kollektivavtalsbestämmelser om ersättning för resor, kost och logi som har varit omstridda ända sedan Eftadomstolen meddelade dom i det s.k. varvsmålet för fem år sedan. Översynen är ett försök att blidka Eftas övervakningsmyndighet ESA, som anser att Norge bryter mot EES-avtalet genom att fortfarande kräva att utländska företag som utstationerar arbetstagare dit ska ersätta dessa för resor, kost och logi enligt de norska kollektivavtalen, trots att Eftadomstolen sagt att det inte är tillåtet.

Varken ESA eller Eftadomstolen kan lägga sig i kollektivavtalen som sådana. Det är när Tariffnemnda allmängiltigförklarar dem som frågan uppstår om kollektivavtalsvillkoren hör till den ”hårda kärna” av skyddsregler som en värdstat enligt utstationeringsdirektivet (96/71) som mest får kräva att utländska företag ska tillämpa för sina utstationerade arbetstagare.

Historien började 2009 då nio företag inom skepps- och varvsindustrin gick till domstol för att slippa betala vissa ersättningar enligt kollektivavtalet för branschen (se EU & arbetsrätt nr 1/2009 s 2). De menade att Tariffnemndas beslut att allmängiltigförklara kollektivavtalsbestämmelserna stred mot EES-avtalet. Tvisten hamnade så småningom i Eftadomstolen som delvis höll med företagen (se EU & arbetsrätt 1/2012 s 2).

När Eftadomstolen hade uttalat sig om hur EES-rätten skulle tolkas var det norska Høyesteretts tur att avgöra målet i sak. Och den dömde tvärtemot mot vad Eftadomstolen hade sagt! I mars 2013 slog Høyesterett fast att Tariffnemndas beslut att allmängiltigförklara bestämmelserna var förenligt med EES-avtalet och skulle stå fast (se EU & arbetsrätt nr 1/2013 s 6).

Det målet gällde anställningsvillkoren i varvsindustrin. Efter Høyesteretts dom har Tariffnemnda allmängiltigförklarat liknande bestämmelser i kollektivavtalen för byggbranschen och för städbranschen. Och nu har ESA alltså tagit tag i saken. I oktober förra året skickade myndigheten en formell underrättelse till Norges regering, det första steget i en process som kan sluta med att ESA väcker talan för brott mot EES-avtalet.

Skrivelsen satte den norska regeringen i en svår sits. Den kan inte gärna hålla med om att landets högsta domstol har dömt fel. Men om den inte vill att saken hamnar i Eftadomstolen – som ju redan har tagit ställning i sak – måste den göra något.

Regeringen har därför tagit fasta på något som övervakningsmyndigheten själv skriver i den formella underrättelsen. Där påpekar ESA att EU-domstolens dom i det finska målet Sähköalojen Ammattiliitto innebär att den här typen av förmåner kan ingå i minimilönen enligt utstationeringsdirektivet om de är utformade på ett annat sätt än i de norska kollektivavtalen. Det ger underlag för att hitta lösningar som både är förenliga med utstationeringsdirektivet och tillvaratar de viktiga hänsyn som Høyesteretts dom bygger på, menar regeringen. I linje med det norska lönebildningssystemet måste lösningen utformas av arbetsmarknadens parter, och dessa har visat sig villiga att försöka ändra kollektivavtalens regler om resa, kost och logi, skrev den i sitt svar till ESA i januari. Samtidigt påpekade regeringen att parterna måste få tillräckligt med tid på sig för att förankra processen inom sina organisationer, och att man sannolikt inte kan räkna med resultat förrän i samband med avtalsförhandlingarna 2018.

Några dagar senare kom ett positivt svar från ESA, som uttryckte sin tillfredsställelse över att en lösning tycktes vara möjlig.

Nu väntar alltså Norges regering på vad parterna kommer fram till. Norsk Industri och Fellesforbundet behandlar reglerna om ersättning för resa, kost och logi i kollektivavtalet för skepps- och varvsindustrin i en gemensam arbetsgrupp. Målet är att hitta en kompromisslösning som kan tas upp i avtalsförhandlingarna 2018, skriver regeringen i en lägesrapport till ESA den 7 april. Även parterna i byggbranschen har inlett överläggningar.

Kerstin Ahlberg