Tillbaka till nyhetsbrevet

Får Sverige behålla tri-förbud?

Får Sverige förbjuda användning av det cancerframkallande ämnet trikloretylen, när det får saluföras i andra medlemsstater? Nej, säger kommissionen. Jo, säger generaladvokaten Mischo i sitt förslag till dom i ett mål där den s k miljögarantin i EG-fördragets artikel 30 (tidigare 36) sätts på prov.

Kommissionen menar att arbetstagarna får tillräckligt skydd genom direktiven om klassificering (67/548) respektive användning och utsläppande på marknaden av farliga ämnen (76/769) och förordningen om bedömning och kontroll av risker (793/93), vilkas hvudsyfte är att främja den inre marknadens funktion och som tillåter att tri saluförs på vissa villkor. Sverige anser däremot att EG-gränsvärdet är för högt och har förbjudit användning av tri. Undantag beviljas bara företag som styrker att de söker efter mindre farliga ersättningsmedel, men att det ännu inte finns något användbart sådant och att arbetstagarna inte utsätts för trihalter över en viss gräns.

Bara en av de rättsakter som kommissionen åberopar rör, enligt Mischo, användningen av farliga ämnen, och det är ett minimidirektiv. Ingen av dessa hindrar alltså Sverige från att ha strängare regler. Liksom den svenska regeringen tar han i stället fasta på fyra arbetsmiljödirektiv, som alla bygger på principen att risker skall förebyggas genom att farliga ämnen ersätts med mindre farliga. ”Substitutionsprincipen är alltså inte okänd i gemenskapsrätten och det är svårt att se varför en nationell lagstiftare, när en risk för hälsa och miljö har konstaterats, inte skulle kunna bygga sin lagstiftning på en princip som är erkänd av gemenskapsrätten”, skriver Mischo.

KA

Mål nr C-473/98, Kemikalieinspektionen mot Toolex Alpha AB, yttrande av generaladvokat Mischo 21 mars 2000


Nr 1 2000

Publicerad: January 1, 2000

Läs också

Nr 1 2000

Svårt för parterna enas om ramavtalens tolkning

Ännu en tvist om tolkningen av ett europeiskt kollektivavtal är under uppsegling. Den rör ramavtalet om deltidsarbete mellan Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, och arbetsgivarorganisationerna UNICE och CEEP, vilket gjorts ti...

Läs hela artikeln

Nr 1 2000

JämO får medhåll

EG-domstolen anser liksom generaladvokaten och JämO att varken ob-ersättningen eller värdet av barnmorskornas arbetstidsförkortning skall räknas med när man jämför deras löner med sjukhusteknikernas (se EU & arbetsrätt n...

Läs hela artikeln

Nr 1 2000

Negativ föreningsrätt ur europeiskt perspektiv

Anders Agell (red) Peter Hanau, Kent Källström, Johan Schelin och Tore Sigeman: Föreningsfrihet och stridsåtgärder på arbetsmarknaden – Gustafssonmålet i perspektiv, 34 Rättsfondens skriftserie, Iustus förlag, Uppsala 1999, 1...

Läs hela artikeln

Nr 1 2000

Nyttig inventering av turordningsregler

Catharina Calleman: Turordning vid uppsägning. Doktorsavhandling, Skrifter från rättsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet, nr 2/1999, Umeå 1999, 358 sidor. Avhandlingen kommer att ges ut på Norstedts förlag under vår...

Läs hela artikeln