Tillbaka till nyhetsbrevet

Finland och Sverige ratificerar konventioner om lagval och domsrätt

Som medlemmar i EU måste Sverige och Finland ratificera Romkonventionen och Brysselkonventionen.

Romkonventionen, som handlar om tillämplig lag för avtalsförpliktelser, innehåller när det gäller individuella anställningsavtal en presumtionsregel till skydd för arbetstagare. Enligt denna skall lagen i det land där arbetstagaren vanligtvis utför sitt arbete enligt avtalet tillämpas, om parterna inte har avtalat om annat. Om arbetstagaren inte brukar utföra sitt arbete i ett och samma land, tillämpas i stället lagen i det land där det driftsställe genom vilket arbetstagaren anställdes är beläget.

Brysselkonventionen handlar om domstols behörighet och verkställighet av domar på privaträttens område. Huvudregeln om domsrätt är att talan väcks i det land där den svarande har hemvist. Om målet avser ett enskilt anställningsavtal kan talan alternativt väckas på den ort där arbetstagaren vanligtvis utför sitt arbete eller, om hon inte brukar utföra sitt arbete i ett och samma land, den ort där det affärsställe genom vilket hon anställdes är beläget.

I Sverige trädde den lag som införlivar Romkonventionen i kraft den 1 juli i år. I Finland har någon proposition angående Romkonventionen ännu inte lagts fram, men det kommer enligt uppgift att ske inom den allra närmaste framtiden. Lagar som införlivar Brysselkonventionen har antagits både i Sverige och Finland, men har ännu inte trätt i kraft.

I huvudsak kommer införlivandena inte att innebära några förändringar för svensk gällande rätt. Enligt det aviserade finska förslaget om Romkonventionen kommer arbetsavtalslagens bestämmelser om arbetsavtal av internationell karaktär, det vill säga 51a - 51c §§, att ersättas av en hänvisning till Romkonventionens bestämmelser.

Lena Maier


Nr 3 1998

Publicerad: July 1, 1998

Läs också

Nr 3 1998

Priset för “genomskinligheten” kan bli för högt

Tema: Socialklausuler De tillägg till EG-fördraget som gjordes 1992 i Maastricht (artiklarna 2 och 3) förde in sociala och mjuka värden i de målsättningar som står på EUs dagordning. Offentliga kontrakt skulle kunna bli ett ...

Läs hela artikeln

Nr 3 1998

Insiktsfullt om viktig aktör i sociala dialogen

I bokhandeln: När Folke Schmidt så sent som i slutet av 1970-talet skulle beskriva de kraftcentra som styrde utvecklingen på arbetsrättens område lyfte han i första hand fram parterna på den svenska arbetsmarknaden. Som en n...

Läs hela artikeln

Nr 3 1998

Nya mål

Företagsöverlåtelser C-234/98 G C Allen mot Amalgamated Construction Co Ltd Hur skall överlåtelsedirektivet tolkas då överlåtelsen sker mellan företag i samma koncern och endast en del av arbetstagarna får följa med? Likalön ...

Läs hela artikeln

Nr 3 1998

Löneutbetalningar skall avräknas från de äldsta fordringarna

Nederländska myndigheters sätt att beräkna arbetstagarnas utestående fordringar vid konkurs är inte förenligt med lönegarantidirektivet, enligt EG-domstolen. Nederländerna har utnyttjat möjligheten att begränsa garantin til...

Läs hela artikeln