Tillbaka till nyhetsbrevet

ILO ber Internationella domstolen avgöra långdragen strid om strejkrätten

• Är strejkrätten en del av föreningsfriheten och organisationsrätten? Det kommer nu den Internationella domstolen i Haag att få ta ställning till, sedan Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) styrelse beslutat hänskjuta den långa tvisten om tolkningen av konvention nr 87 om föreningsfriheten och organisationsrätten dit.

Grunden för detta är att det i artikel 37 i ILO:s stadgar hänvisas till att alla frågor och tvister angående tolkningen av stadgarna och ILO:s konventioner i sista hand kan hänskjutas till att avgöras av domstolen.

Allt sedan 2012 har arbetsgivarsidan inom ILO ifrågasatt den väl etablerade tolkningslinjen att strejkrätten är en nödvändig och självklar följd av förhandlingsrätten som ingår i konvention nr 87 (se närmare EU & arbetsrätt 3/2012 s. 5-6, 2/2013 s. 6 och 2/2015 s. 5). Nu vill arbetstagarsidan och många regeringar få en lösning på tvisten, som på olika sätt har försvårat arbetet inom ILO.

Vid ett särskilt möte den 10 november röstade 19 av regeringsrepresentanterna med de 14 arbetstagarrepresentanterna för att föra ärendet till den Internationella domstolen. De 14 arbetsgivarrepresentanterna, som inte ville hänskjuta frågan dit, stöddes av sju regeringsrepresentanter, medan två avstod från att rösta.

Internationella domstolen är FN:s huvudorgan för juridiska bedömningar och domslut, belägen i Fredspalatset i Haag i Nederländerna.

Huvudregeln är att endast stater, det vill säga inte individer, kan dra en tvist inför Internationella domstolen. När en stat samtyckt till att låta domstolen avgöra tvister har den också förbundit sig att lyda domstolens beslut.

Internationella domstolen har medverkat till att ett flertal tvister avgjorts. Exempelvis avgjorde den 1992 hur land- och sjögränsen skulle dras mellan El Salvador och Honduras. Domstolen har också löst en tvist om gränsdragningen på kontinentalsockeln mellan Danmark (Grönland) och Norge, vilket gällde ländernas fiskezoner.

Vid sidan av tvistelösning är en annan uppgift för domstolen att ge rådgivande yttranden på begäran av andra FN-organ. Det är alltså detta det aktuella fallet handlar om. ILO har bett domstolen om ett rådgivande yttrande och önskat en snabb handläggning.

Internationella domstolen består av 15 domare som väljs av FN:s generalförsamling och säkerhetsrådet. Den får inte ha mer än en domare från samma land. Nio domare måste vara ense för att ett beslut ska kunna fattas. Ett flertal domare är experter på internationell rätt och har diplomatbakgrund. Någon expertis på arbetsrätt kan domstolen knappas påstås ha. Rådgivande yttrande inväntas tidigast efter ca. ett år.

Niklas Bruun


Nyhetsbrevet som pdf
Nr 4 2023

Publicerad: October 1, 2023

Läs också

Nr 4 2023

BRANSCHORGANISATIONER I NORDEN TILL EUROPEISKA KOMMISSIONEN:”Lägg ner målet mot Danmark och förtydliga reglerna om cabotage”

• I stället för att dra Danmark inför EU-domstolen bör Europeiska kommissionen arbeta för att åstadkomma en klar och restriktiv definition av vad som är tillfälligt cabotage vid persontransporter med buss. Det är innebörden av ett b...

Läs hela artikeln

Nr 4 2023

Ny dansk arbetstidslag: Undantag från 48-timmarsregeln och krav på registrering av arbetstiden

• Från juli 2024 ska vissa arbetstagare i Danmark undantas från regeln om högst 48 timmars genomsnittlig arbetstid per vecka. Samtidigt ska arbetsgivarna bli tvungna att registrera den dagliga arbetstiden för varje arbetstagare. Det är ...

Läs hela artikeln

Nr 4 2023

Svenska AD prutade på diskrimineringsersättning DO begär resning för “uppenbart felaktig rättstillämpning”

• När Arbetsdomstolen prutade diskrimineringsersättningen till kvinnan från 100 000 kr till 75 000 kr tillämpade den rätten på ett sätt som uppenbarligen strider mot unionsrättens krav på effektiva, proportionerliga och avskräckand...

Läs hela artikeln

Nr 4 2023

Kollektivavtal om höjd timtaxa diskriminerade deltidsarbetande pilot

• Hur ska extra ersättning för flygtimmar beräknas för en deltidsarbetande pilot, utan att hamna i strid med diskrimineringsförbudet i direktivet om deltidsarbete (97/81)? Den frågan har EU-domstolen tagit ställning till i ett förh...

Läs hela artikeln