Ingen diskriminering att strejkande sköterskor fick mer betalt än de som skrev på utan strid

Att sjuksköterskorna i fackförbundet Tehy fick högre lön än de som var organiserade i SuPer betyder inte att de senare var diskriminerade därför att de valt att gå med i en viss facklig organisation. Lika lite blev Tehys medlemmar diskriminerade när de fick lägre lön än sköterskor som omfattades av ett annat kollektivavtal än Tehys. Den slutsatsen drar Finlands Högsta domstol i två färska domar.

I det ena målet klagade alltså en medlem i SuPer och i det andra var det en av Tehys medlemmar. Båda yrkade att deras arbetsgivare skulle kompensera dem för att deras kolleger som omfattades av andra kollektivavtal fick mer betalt. Enligt dem stred detta mot arbetsavtalslagens förbud mot diskriminering bland annat på grund av övertygelse, fackföreningsverksamhet, politisk verksamhet eller någon annan därmed jämförbar omständighet.

Bakgrunden är att Tehys medlemmar år 2007 genomförde en uppmärksammad strejk, medan SuPer slöt avtal utan stridsåtgärder. Efter Tehy-strejken har det i Finland varit en omstridd fråga ifall ett kollektivavtal är diskriminerande om det garanterar det avtalsslutande fackförbundets medlemmar mer förmånliga villkor än dem som inte är medlemmar. Medan rättsprocesserna pågick publicerade till exempel landets biträdande justitiekansler ett beslut där han menade att sådana kollektivavtalsvillkor kan strida mot grundlagen eftersom de diskriminerar icke-medlemmar.

Högsta domstolen kom emellertid fram till att det faktum att olika kollektivavtal ger olika resultat för sina förbunds medlemmar inte i sig innebär någon diskriminering. Sen är det en annan sak att arbetsgivarna måste behandla sina anställda lika och sträva efter att
– om det är möjligt – utjämna skillnaderna på sikt.

Domstolen lyfter fram grundlagens skydd för föreningsfriheten, som inbegriper en rätt att bilda fackföreningar, vilka i sin tur har rätt att tillvarata sina medlemmars intressen genom kollektiva förhandlingar. Den tillägger att samma föreningsfrihet också skyddas av en rad internationella konventioner.

Högsta domstolen påpekar att kollektivavtalet är en helhet som är resultatet av förhandlingar och som kollektivavtalssystemet är utformat i Finland kan det finnas flera kollektivavtal på samma arbetsplats. Parterna på arbetsplatsen är då skyldiga att tillämpa det avtal som deras egna organisationer har slutit. Att något villkor är mer förmånligt i ett avtal innebär inte automatiskt att det är diskriminerande. Eftersom kollektivavtalet är en helhet kan något annat villkor i det andra avtalet vara bättre. De två sköterskorna hade följaktligen inte fått lägre lön på grund av sin övertygelse utan för att de hade valt att gå med i en viss fackförening.

I de aktuella fallen hade sjuksköterskornas arbetsgivare dessutom jämnat ut löneskillnaderna inom ett par år. Därför hade de uppfyllt kravet på att behandla sina anställda lika, enligt domstolen.

Kerstin Ahlberg

KKO:2013:10, KKO:2013:11, dom den 15 februari 2013 (endast på finska)