Tillbaka till nyhetsbrevet

Ingen resning i målet Gustafsson mot svenska staten

Europadomstolen för mänskliga rättigheter avslog den 30 juli 1998 slutligen den förre restaurangägaren Torgny Gustafssons ansökan om resning i målet mot svenska staten. Fallet har sitt ursprung i en konflikt mellan Gustafsson och Hotell- och Restauranganställdas förbund, som utsatte honom för ingripande stridsåtgärder då han vägrade att teckna kollektivavtal. Efter misslyckade försök att förmå svenska myndigheter att ingripa i konflikten klagade han inför Europakommissionen för mänskliga rättigheter. Han hävdade bl a att svenska staten misslyckats med att skydda hans negativa föreningsfrihet enligt Europakonventionens artikel 11. Målet fördes vidare till Europadomstolen, som emellertid kom till slutsatsen att artikel 11 inte hade kränkts (Gustafsson v Sweden 18/1995/524/610).

Gustafsson begärde därefter resning, då han ansåg sig kunna visa att regeringens uppgifter om arbetsförhållandena på arbetsplatsen var felaktiga, liksom påståendet att förbundet hade en medlem där som hade klagat. Gustafsson menade att regeringens uppgifter i denna del varit avgörande för domstolens slutsatser. När domstolen, i full sammansättning, slutligen avslog resningsansökan, underströk den att artikel 11 inte garanterar någon rätt att slippa teckna kollektivavtal, och att det avgörande för dess ursprungliga beslut var att Gustafsson hade kunnat teckna kollektivavtal antingen genom att ansluta sig till en arbetsgivarorganisation eller genom att sluta ett hängavtal. Hängavtalet innefattade inte heller så ekonomiskt dåliga villkor att Gustafsson i själva verket hade hade varit tvungen att ansöka om medlemskap i arbetsgivarföreningen.

Petra Herzfeld-Olsson


Nr 3 1998

Publicerad: July 1, 1998

Läs också

Nr 3 1998

Priset för “genomskinligheten” kan bli för högt

Tema: Socialklausuler De tillägg till EG-fördraget som gjordes 1992 i Maastricht (artiklarna 2 och 3) förde in sociala och mjuka värden i de målsättningar som står på EUs dagordning. Offentliga kontrakt skulle kunna bli ett ...

Läs hela artikeln

Nr 3 1998

Insiktsfullt om viktig aktör i sociala dialogen

I bokhandeln: När Folke Schmidt så sent som i slutet av 1970-talet skulle beskriva de kraftcentra som styrde utvecklingen på arbetsrättens område lyfte han i första hand fram parterna på den svenska arbetsmarknaden. Som en n...

Läs hela artikeln

Nr 3 1998

Nya mål

Företagsöverlåtelser C-234/98 G C Allen mot Amalgamated Construction Co Ltd Hur skall överlåtelsedirektivet tolkas då överlåtelsen sker mellan företag i samma koncern och endast en del av arbetstagarna får följa med? Likalön ...

Läs hela artikeln

Nr 3 1998

Löneutbetalningar skall avräknas från de äldsta fordringarna

Nederländska myndigheters sätt att beräkna arbetstagarnas utestående fordringar vid konkurs är inte förenligt med lönegarantidirektivet, enligt EG-domstolen. Nederländerna har utnyttjat möjligheten att begränsa garantin til...

Läs hela artikeln