Jour skall räknas in i arbetstiden

Generaladvokat om arbetstidsdirektivet:

Det första målet om tolkningen av arbetstidsdirektivet (93/104) avgörs snart av EG-domstolen, och generaladvokaten Antonio Saggio belyser en rad intressanta frågor i sitt yttrande.

Talan har väckts av en spansk fackförening för läkare inom primärvården. Dessa har 40 timmars arbetsvecka plus jour. Eftersom ordinarie arbetsdag följs direkt av jour, som i sin tur omedelbart följs av nästa dags ordinarie arbetspass är de, enligt fackföreningen, tvungna att i strid mot arbetstidsdirektivet arbeta utan begränsning i tiden.

Arbetsgivaren hävdar i första hand att läkarna inte omfattas av direktivet, då detta har samma tilllämpningsområde som ramdirektivet om säkerhet och hälsa i arbetslivet (89/391) vilket undantar ”sådana offentliga verksamheter där det inte kan undvikas att förhållanden som är speciella för dessa verksamheter kommer i konflikt med direktivet”. (Regeln har även vållat svensk polis huvudbry, se EU & arbetsrätt nr 4/99). Enligt generaladvokaten gäller undantaget dock enbart verksamheter som på grund av sin natur eller sitt syfte utövas i situationer där det är omöjligt att undanröja alla risker och där arbetet inte skulle kunna utföras på bästa sätt om man tillämpade direktivets föreskrifter. Primärvård är under normala förhållanden inte en sådan verksamhet och omfattas följaktligen av de båda direktiven. Under exceptionella omständigheter som naturkatastrofer kan den däremot bli en del av civilförsvaret och därmed undantagen.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden får enligt direktivet vara högst 48 timmar inklusive övertid. Den stora frågan i målet är vad begreppet ”arbetstid” omfattar. De spanska läkarnas jourtid räknas in i arbetstiden enbart i den mån som de faktiskt har behövt arbeta under jouren. Enligt Saggio skall den dock räknas med i sin helhet om läkaren har jour på arbetsplatsen. När läkaren har ”bakjour”, d v s inte är på arbetet men måste vara beredd att rycka in, skall däremot bara tid som hon eller han verkligen får arbeta räknas med.
Arbetsgivaren kan dock få ta ut mer än 48 timmar om arbetstagaren själv går med på det. Men det är, enligt Saggio, bara arbetstagarens eget medgivande som duger. Ett medgivande av en fackförening, t ex genom kollektivavtal kan inte ersätta detta. Den praktiska betydelsen av detta begränsas dock av att fackföreningen kan avtala om längre beräkningsperioder än de fyra månader som är huvudregel.

Kerstin Ahlberg

Mål nr C-303/98, SIMAP mot Consellería de Sanidad y Consumo de la Generalidad Valenciana, yttrande av generaladvokaten Antonio Saggio den 16 december 1999.