Nr 1 2000
Nya arbetstidsdirektiv på gång
Läs hela artikeln
Prenumerera
Generaladvokat
om arbetstidsdirektivet:
Det första
målet om tolkningen av arbetstidsdirektivet
(93/104) avgörs snart av EG-domstolen,
och generaladvokaten Antonio Saggio belyser en rad intressanta frågor
i sitt yttrande.
Talan
har väckts av en spansk fackförening för läkare
inom primärvården. Dessa har 40 timmars arbetsvecka plus jour.
Eftersom ordinarie arbetsdag följs direkt av jour, som i sin tur
omedelbart följs av nästa dags ordinarie arbetspass är
de, enligt fackföreningen, tvungna att i strid mot arbetstidsdirektivet
arbeta utan begränsning i tiden.
Arbetsgivaren
hävdar i första hand att läkarna inte omfattas av direktivet,
då detta har samma
tilllämpningsområde som ramdirektivet om säkerhet och
hälsa i arbetslivet (89/391) vilket undantar ”sådana offentliga
verksamheter där det inte kan undvikas att förhållanden
som är speciella för dessa verksamheter kommer i konflikt med
direktivet”. (Regeln har även vållat svensk polis huvudbry,
se EU & arbetsrätt
nr 4/99). Enligt generaladvokaten gäller undantaget dock enbart
verksamheter som på grund av sin natur eller sitt syfte utövas
i situationer där det är omöjligt att undanröja alla
risker och där arbetet inte skulle kunna utföras på bästa
sätt om man tillämpade direktivets föreskrifter. Primärvård
är under normala förhållanden inte en sådan verksamhet
och omfattas följaktligen av de båda direktiven. Under exceptionella
omständigheter som naturkatastrofer kan den däremot bli en del
av civilförsvaret och därmed undantagen.
Den genomsnittliga
veckoarbetstiden får enligt direktivet vara högst 48 timmar
inklusive övertid. Den stora frågan i målet är vad
begreppet ”arbetstid” omfattar. De spanska läkarnas jourtid
räknas in i arbetstiden enbart i den mån som de faktiskt har
behövt arbeta under jouren. Enligt Saggio skall den dock räknas
med i sin helhet om läkaren har jour på arbetsplatsen. När
läkaren har ”bakjour”, d v s inte är på arbetet
men måste vara beredd att rycka in, skall däremot bara tid
som hon eller han verkligen får arbeta räknas med.
Arbetsgivaren kan dock få ta ut mer än 48 timmar om arbetstagaren
själv går med på det. Men det är, enligt Saggio,
bara arbetstagarens eget medgivande som duger. Ett medgivande av en fackförening,
t ex genom kollektivavtal kan inte ersätta detta. Den praktiska betydelsen
av detta begränsas dock av att fackföreningen kan avtala om
längre beräkningsperioder än de fyra månader som
är huvudregel.
Kerstin
Ahlberg
Mål
nr C-303/98, SIMAP mot Consellería de Sanidad y Consumo de
la Generalidad Valenciana, yttrande av generaladvokaten Antonio Saggio
den 16 december 1999.
Publicerad: January 1, 2000
Nr 1 2000
Läs hela artikeln
Nr 1 2000
Läs hela artikeln
Nr 1 2000
Läs hela artikeln
Nr 1 2000
Läs hela artikeln