Klausul mot låglönekonkurrens otillåtet ingrepp i föreningsfriheten

TYSK DOMSTOL:

Delstaten Berlin får inte ställa som villkor för att bevilja offentliga vägbyggnadskontrakt att entreprenörer betalar lön enligt kollektivavtalet för Berlin. Det slog Tysklands högsta domstol för civilrättsliga mål, Bundesgerichtshof, nyligen fast.

Berlin krävde sedan 1995 att företag som lade anbud på offentliga vägbyggnadskontrakt förband sig att följa kollektivavtalen för delstaten. Avsikten var att motverka låglönekonkurrens från oorganiserade arbetsgivare i Berlin eller från östra Tyskland, vilka annars kan nöja sig med att betala minimilön enligt ett rikstäckande kollektivavtal som allmängiltigförklarats enligt kollektivavtalslagen och som även gäller för arbetstagare från andra länder enligt den tyska utstationeringslagen. Berlin-lönerna är ca 60 procent högre.

Den myndighet som övervakar att konkurrenslagstiftningen efterlevs förbjöd delstaten att fortsätta med sin praxis. Delstaten överklagade, men enligt Bundesgerichtshof strider det inte bara mot lagen mot konkurrensbegränsningar utan även mot grundlagen att ställa sådana villkor som delstaten gjorde. Bland annat innebär det ett ingrepp i den negativa föreningsfriheten att utsträcka kollektivavtalens bindande verkan till utomstående arbetsgivare, och ett sådant ingrepp kan bara göras under de betingelser som anges i kollektivavtalslagen, d v s genom allmängiltigförklaring, ansåg domstolen. Av processrättsliga skäl kunde den emellertid inte slutligt döma i saken, utan blev tvungen att hänskjuta den till författningsdomstolen. Delstaten hade nämligen under processens gång antagit en lag som kodifierade dess praxis, och det är enbart författningsdomstolen som kan ogiltigförklara lagar. Beslutet kan få vittgående följder, då nästan alla tyska delstater ställer liknande krav i samband med sin upphandling.

Kerstin Ahlberg

Bundesgerichtshof , Beschluss KVR 23/98, den 18 januari 2000

Arbeidsretten behöver Efta-domstolens hjälp för att kunna döma i målet om det avtal om tjänstepensioner som tolv kommuner har brutit sig ur med motiveringen att det är konkurrenshindrande (se EU & arbetsrätt nr 2/99). EG-domstolens domar i höstas i tre liknande mål ger inte tillräcklig ledning, eftersom det norska avtalet, till skillnad från de avtal som dessa rörde, inte innebar att någon pensionsfond inrättades eller att myndigheterna ombads göra anslutning till fonden obligatorisk.

KA