Tillbaka till nyhetsbrevet

Kommissionen ifrågasätter arbetstidsregler i Norden

Danmark och Sverige tillåter för lång beräkningsperiod för den genomsnittliga arbetstiden för nattarbetande, och Finland tycks inte ha införlivat kravet på att arbetstagare ska få kompensationsledigt på ett korrekt sätt, anser Europeiska kommissionen. Det framgår av fotnoterna i en rapport om hur medlemsländerna har genomfört arbetstidsdirektivet (2003/88) och ett färskt meddelande där kommissionen förklarar hur den anser att direktivet ska tolkas.

Enligt kommissionen visar rapporten att det fortfarande finns problem med införlivandet av viktiga delar av direktivet. Många av dem rör just reglerna om nattarbete och om kompensationsledighet när arbetstagaren inte har fått de viloperioder som direktivet föreskriver. Därför har kommissionen utfärdat ett meddelande där den artikel för artikel går igenom hur den vill tolka direktivet.

Kommissionen förklarar att den så långt det går bygger sina ståndpunkter på rättspraxis och vanliga principer för hur EU-rätten ska tolkas. På de punkter där direktivet och rättspraxisen innehåller luckor tolkar den bestämmelserna ”så liberalt som möjligt” med utgångspunkt från direktivets syfte att skydda arbetstagarna.

Det kommissionen vill är förstås att få medlemsstaterna att rätta sig efter meddelandet. Samtidigt betonar den att det inte är bindande. Ytterst är det ju EU-domstolen som tolkar EU-rätten. För att göra detta tydligare har kommissionen särskilt markerat i texten när den har tagit ställning trots att rättspraxis är begränsad. Dit hör bland annat de tolkningar som innebär att danska, svenska och finska regler ifrågasätts.

Kerstin Ahlberg


Nyhetsbrevet som pdf
Nr 1-2 2017

Publicerad: January 1, 2017

Läs också

Nr 1-2 2017

“Politiken vann, juridiken förlorade i barnmorskemålet”

Barnmorskan EG fick inte sin religionsfrihet enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter (EKMR) kränkt då Region Jönköpings län vägrade anställa henne. Det blev den svenska Arbetsdomstolens (AD) besked i ett avgörande n...

Läs hela artikeln

Nr 1-2 2017

Näringsfriheten nyanserade men alltjämt potent

EU-stadgan om grundläggande rättigheter har sedan 2009 samma rättsliga värde som övriga EU-fördrag. Avsnitt IV innehåller ett antal artiklar med nära koppling till arbetsmarknaden. Men det är inte dessa som främst gett upphov till ny...

Läs hela artikeln

Nr 1-2 2017

Ska upplysningsdirektivet lägga fast grundläggande arbetsvillkor

Direktivet om arbetsgivarens skyldighet att upplysa arbetstagarna om anställningsvillkoren (91/533) behöver uppdateras och anpassas till nya former av arbete. Det bör då inte bara, som nu, ge arbetstagarna rätt till information, det bör ...

Läs hela artikeln

Nr 1-2 2017

Betald föräldraledighet ska främja jämställdheten

Nu ska mammor och pappor i alla EU:s medlemsländer få rätt till betald föräldraledighet. Det föreslår Europeiska kommissionen, som menar att detta är nödvändigt för att män och kvinnor ska ha samma möjligheter på arbetsmarknade...

Läs hela artikeln